SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BRILLA bril3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (-er GR 17: 407 (1545), Löwegren Ögonsjukd. 103 (1891: snöbriller), motsv. ett ännu förek. hvard. uttal).
Ordformer
(brille RP 7: 562 (1639), Därs. 8: 85 (1640))
Etymologi
[af mnt. brille; jfr d. brille, holl. bril, t. brille, ä. t. berille, barille, af it. barelle, af lat. beryllus (se BERYLL). Identiskt med detta ord är BRYLLER (briller), bedrägeri, oreda (se BRYLLER)]
(numera ofta skämts.) utom ngn gg i vers bl. i pl.: glasögon, pincené; numera i sht om glasögon med runda (icke ovala) glas. Sätta på sig sina brillor, förr äfv. sätta sina brillor. Wehle i ännu hafua Briller, at see, om edhre Lärare och Föregångare af Babel äre? Kempe Proberugn A 8 a (1664). Bruuka briller. VDAkt. 1678, nr 141. Hon satte sina brillor och las i sin Bok. Dalin Vitt. 6: 186 (1759). Strindberg Dikt. 122 (1876, 1883: brilla; rimmande med postilla). Sin brilla med de nötta skalmar / hon lägger bort och leker med. Wirsén Fur. 127 (1896). — jfr HORN-, SKYDDS-, SNÖ-BRILLOR m. fl. — särsk.
a) bildl. i uttr. se med l. gm ngns brillor o. d., se på ngt med ngn annans ögon l. betraktelsesätt, hafva ngn annans syn på ngt. Heller (än med astronomernas) wil iag dock med Mosis Brillor skåda / Hur Himmelen är bygd. Spegel GV 56 (1685). Skådande lifvet genom realismens brillor. Hemberg Kola 112 (1902).
b) [efter motsv. uttr. i holl. l. t.] (†) bildl. i uttr. sätta brillor(na) på ngn, sätta en brilla på näsan för ngn, sälja ngn brillor, föra ngn bakom ljuset, bedraga, narra ngn; taga en brilla på näsan, låta föra sig bakom ljuset, låta lura sig. The wele .. sette oss Swenske brijllerne opå. GR 17: 407 (1545). Höfwitzmän, sälia sine Knächter offta Fuchsswantz och Brillor. Fosz 195 (1621). (Han) sätter strax een brille på näsan för Strassburg och Basell. RP 7: 562 (1639). Tager och Juthen then brillen på nesan, .. så blifver han een esclave för Spanien. Därs. 8: 85 (1640). Sätta brillor både på Herr LandsHöfdingen och Ven(erandum) Consistorium. VDAkt. 1760, nr 150.
Ssgr: A: BRILL-BÅGE.
-FODER. (†) glasögonfodral. Dähnert (1746).
-FÅGEL. [jfr d. brillefugl, t. brillenalk] (†) den med hvita fläckar vid ögonen försedda alkfågeln Alca impennis Lin., garfågel. Weste (1807). Meurman (1846).
-MAKARE. (brills- Risingh) (†) glasögonmakare, optiker. Risingh Kiöph. 94 (1669). Dähnert (1746).
-UGN. [efter t. brillenofen] (†) tekn. glasögonugn. Rinman 2: 1070 (1789).
B (†): (jfr b) BRILLE-KRÄMARE. [efter t. brillenkrämer] bedragare. L. Petri Kr. 134 (1559).
C (†): BRILLS-MAKARE, se A.
Spoiler title
Spoiler content