SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BRYSSEL brys4el, r.; best. -n.
Etymologi
[af stadsnamnet BRYSSEL, t. Brüssel, fr. Bruxelles]
1) ss. förled i ssgr, för att beteckna att ngt härstammar från l. ursprungligen framställts i Bryssel, brysselsk.
2) (föga br.) elliptiskt för BRYSSEL-MATTA. 1 bordmatta af bryssel. BoupptVäxiö 1890. Det kunde vara skäl att lägga en gångmatta här — se bara huru brysseln blifvit nött. Lindqvist Dagsl. 3: 199 (1904).
Ssgr (till 1): A: BRYSSEL-KÅL. en viss varietet af bladkål, utmärkt gm de talrika små (valnötsstora l. ngt större) kålhufvud som utvecklas rundtomkring stammen på större delen af dess längd o. utgöra en högt värderad grönsak, rosenkål. NF 2: 1065 (1878). jfr: Brüsseler Sprosskål. Lundström Trädg. 1: 100 (1831).
(jfr 2) -MATTA. (golf-) matta som utgöres af ett visst slags mångfärgad, fasonerad (numera äfv. utanför Belgien tillverkad) väf med sammetsliknande rätsida, dock med öglorna i väfnaden oftast ouppskurna. Oäkta brysselmattor, om vissa imitationer med enklare väfsätt, tapestrymattor. En komfortabel .. salong, med vacker Brüsselmatta. Jolin Ber. 2: 133 (1872). jfr: Brusseler mattväfnader likan oskuret sammet. Åstrand 1: 241 (1855).
-MORELL(ER). ett slags moreller (brunkörsbär), ’brysselska bruna'. Abelin MTr. 68 (1902).
-SPETS(AR). (bryss(e)ler- Synnerberg 2: 100 (1815), SthmModej. 1848, s. 38) knypplade spetsar från Bryssel; äfv. om imitationer. I Vadstena tillverkas .. utmärkt vackra .. brüsselspetsar. Berg Handarb. 11 (1873).
B (nästan †): BRYSS(E)LER-SPETS, se A.
Afledn.: BRYSSELSK, adj. Fallén Fleischer 415 (1795). Brysselska spetsar. Palmstjerna Snapph. 1: 6 (1831). Brysselska bruna (näml. moreller). APihl hos Lindgren Trädg. 3: 125 (1872).
Spoiler title