SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAMORRA kamor3a2 l. 040, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 2) -or.
Ordformer
(äv. skrivet ca-)
Etymologi
[av it. camorra, av sp. camorra, strid, av baskiskt urspr.]
1) namn på ett hemligt, fast organiserat förbrytarsällskap som från omkr. 1820 hade sitt tillhåll i södra Italien (med huvudsäte i Neapel) o. drev pänningutpressning, smuggling, mord, plundring (under vissa tider äv. politisk värksamhet), ända till dess landets faskistiska styrelse helt gjort slut på detsamma. AB 1866, nr 265, s. 3. Maffian är ett hemligt sicilianskt förbund, motsvarande camorran på fastlandet. Upsala(A) 1928, nr 8, s. 6. SvUppslB 5: 746 (1930).
2) (tillf.) i utvidgad anv., om hemlig sammanslutning med mer l. mindre förkastliga syften. Strindberg Kamm. 4: 43 (1907). 3NF 4: 526 (1925).
Avledn.: KAMORRIST, m.||ig. [efter it. camorrista] (förr) till 1: medlem av kamorran. NF 2: 1551 (1878). BonnierKL 2: 994 (1923).
Spoiler title
Spoiler content