DESINFEKTERA des1infäkte4ra l. de1-, äfv. 01—, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DESINFEKTION,DESINFEKTÖR.
Etymologi
[jfr eng. disinfect; af fr. désinfecter, af dés- med upphäfvande bet. (lat. dis-, itu, åtskils) o. infecter, smitta (se INFEKTERA)]
= DESINFICIERA;ofta i p. pr. till betydelsen närmande sig ett adj. Den desinfecterande egenskapen hos ”Burnetts fluid”. F. Wahlgren i Hygiea 1849, s. 93. Att .. desinfectera luften uti slutna rum. Hygiea 1854, s. 362. Carbolsyra såsom desinfekterande medel. Därs. 1855, s. 567. Qvicksilfver-, bly-, koppar- och tennsalter, hvilka upplösta i vatten, visa sig ganska intensivt desinfekterande. C. G. Grähs Därs. 1873, s. 487.SFS 1873, nr 43, s. 6.Munthe Nap. 23(1885). Ett föremål, som blifvit så fullständigt desinfekteradt, att alla därvid häftande eller däruti befintliga bakterier och deras frön blifvit förstörda, säges vara steriliseradt. Groth o. Lindblom Barnm. 30(1891, 1894). De stallar, i hvilka djuren stå inhysta, blifva .. rengjorda och desinfekterade, alla spiltor och krubbor sålunda grundligt skrubbade och spolade med sublimatlösning. PT 1905, nr 9 A, s. 3.
