SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
DRÄLTA dräl3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[iterativbildn. till DRÄLLA; jfr nor. drelta, rulla tungt in mot ngt, rulla ngt tungt in mot ngt]
1) tr.; i förb. drälta bort.
2) [jfr DRÄLLA 3] (starkt hvard., föga br.) intr.: gå långsamt; jfr DRÅSA I 2, DRÖSA, v. I 2. Då halfåret var ute, kom han drältandes med en mjölpåse och ett fårlår. Högberg Vred. 3: 37 (1906).
Särsk. förb.: DRÄLTA BORT. (†) = DRÄLLA BORT. Lind (1738; under verzetteln). Dens. (1749; under zetteln).
Spoiler title
Spoiler content