EFTERTRAMPA äf3ter~tram2pa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
I. [till EFTER- 2 (a)] (numera bl. ngn gg i p. pr., särsk. i förb. komma eftertrampande) (med långsamma o. tunga steg) följa (ngn l. ngns steg o. d.); trampa i (ngns fjät o. d.); jfr TRAMPA EFTER. — i bild. Utländska efterdömen .., alltid lättare att på sin egen väg upphinna, än att (såsom en) rädd och stel härmare fjät i fjät eftertrampa. Leopold 6: 37 (1792).
II. [till EFTER- 8 c] (†) i fråga om vinberedning: gm förnyad trampning av druvorna utpressa (vin). Efftertrampat wijn. Lex. Linc. (1640; under circumcidaneus).
