SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ENTZEL, adj. -tzle, -tzla. adv. -T.
Ordformer
(-ns- KKD 6: 103 (1708), Därs. 8: 85 (c. 1710))
Etymologi
[av t. einzel(n)]
(†) ensam; enstaka, enda. En hoop Pållackar (hade) de entzla Rijdande anfallit och några få drängar borttagit. KKD 13: 343 (1704). Nordberg C. XII 1: 91 (1740).
Spoiler title
Spoiler content