SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EXCESSIV äk1sesi4v l. -ä-, stundom äk3se~ si2v l. -ä- l. 40~1, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. exzessiv, eng. excessive; av fr. excessif, till excès (se EXCESS)]
(mindre br.) överdriven; som går till övermått; ytterlig, äv.: ytterlighets-. Rålamb 8: 192 (1691). Alt (är nu) excessift dyrt. Brev t. E. Benzelius i Link. stiftsbibl. 5: 114 (1718). En excessive köld. HA 6: 31 (1763). Plågad af en excessiv matthet. VDAkt. 1783, nr 118. Då skillnaden mellan den varmaste och den kallaste månadens medeltemperatur .. är mycket stor, kallas klimatet excessivt. Hagman FysGeogr. 155 (1903). — (†) om person. Excessive .. girigbukar. Nyrén Charakt. 50 (c. 1765).
Spoiler title
Spoiler content