SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
EXPERIMENTERA äk1sperimänte4ra l. 01—, l. -men-, i Sveal. äv. -e3ra2 (-e´ra Weste; -èra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (Browallius Naturk. 14 (1737) osv.); -TATOR (Leinberg VLand 1: 24 (i handl. fr. 1757) osv.), -TATÖR (Rein Psyk. 1: 230 (1876) osv.), -MENTÖR (PedT 1891, s. 286, osv.).
Etymologi
[liksom t. experimentieren, av fr. expérimenter, av expériment (se EXPERIMENT)]
1) (†) pröva, försöka; omsätta i värklighet, praktisera; utröna (särsk. gm experiment — jfr 2), erfara. Swedberg Schibb. 270 (1716). Boyle .. har äfvenväl experimenterat, det en Cubic Tum Luft .. kan opfylla et Spatium af 15000 Cubic Tum. Triewald EldMachin 21 (1734). (Ett botemedel) som de kunna sjelfve .. experimentera. SP 1780, s. 680. De verkliga förgudningsförsök, som af de gamla ”rättroende” klienterna blifvit experimenterade på den aflidnes mull. O. P. Sturzen-Becker (1844) i Sturzen-Becker 1: 85. — särsk.
a) refl.: försöka sig. (Den mänskliga spekulationen) har .. en full frihet .. att efter behag experimentera sig på eget fält. Granfelt Dogm. 41 (1861).
b) [jfr motsv. anv. av fr. expérimenté] i p. pf. med adjektivisk bet. (jfr 2 b β) om person: beprövad, erfaren. (Till underlagmän skola) lagfarne och experimenterade män .. brukas. RARP 9: 359 (1664). Skickelige ock experimenteradhe officerare. C. G. Rehnsköld (c. 1700) i KKD 11: 118. Punsch (bryggdes) .., hvaruti han syntes vara väl från ungdomsåren experimenterad. Wingård Minn. 12: 32 (1850).
2) till EXPERIMENT 1: anställa försök l. experiment. Experimentera med något.
a) motsv. EXPERIMENT 1 a. Browallius Naturk. 14 (1737). (Den sanna naturvetenskapen) vinnes .. genom observerande och experimenterande. Boström 2: 64 (1838). (Scheele) experimenterade så mycket han kom åt. Wieselgren Bild. 312 (1886, 1889). Den experimenterande detaljundersökningen. Nyblom i 3SAH 8: 235 (1893).
b) motsv. EXPERIMENT 1 b. Linné Bref I. 1: 19 (1751). (Goethe) trifs .. i alla poetiska former, och mången gång kunde man väl säga att han endast experimenterar med dem. Tegnér ESkr. 2: 468 (c. 1827). Modersmålsundervisningen befinner sig på ett .. primärt och experimenterande stadium. H. Lindgren i Verd. 1888, s. 94. — särsk.
α) refl. med adverbial som angiver målet för l. resultatet av experimenteringen. (Fackföreningsrörelsen har) full rätt att fritt växa och fritt experimentera sig fram till större klarhet och fullkomlighet. Steffen EnglVärldsm. 115 (1898). I fråga om bästa filtreringen (har man) fått experimentera sig fram. SDS 1901, nr 68, s. 3.
β) (mera tillf.) i p. pf. med adjektivisk bet. (jfr 1 b) om person: som har anställt (tillräckligt antal) praktiska försök l. experiment med ngt; erfaren. Personlig sakkännedom såsom experimenterad luftseglare. GHT 1896, nr 121, s. 2.
Särsk. förb.: EXPERIMENTERA FRAM100010 4 l. 01—. till 2 b: gm en rad försök l. experiment få fram; jfr FRAM-EXPERIMENTERA. (De representationsformer) som man (på KXIV J:s tid) .. sökte experimentera fram i utlandet. S. Clason i SvH IX. 1: 318 (1910).
EXPERIMENTERA UT100010 4 l. 01—. till 2 b: gm en rad försök l. experiment finna ut; jfr UT-EXPERIMENTERA. TT 1901, M. s. 139.
Ssgr: A: (2 a) EXPERIMENTER-KONST. Mästare i experimenter-konsten. P. Klason i KemT 1906, s. 182 (om kemist).
(2 a, b) -UGN. ugn för utförande av experiment. TT 1894, K. s. 55.
B: (2 b) EXPERIMENTERINGS-BEGÄR. jfr EXPERIMENT-LUST.
(2 b) -LYSTEN.
Spoiler title