SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FJÄRN fjæ4rn, adj., anträffat bl. i best. o. pl. adv. -T.
Ordformer
(fje- 1839)
Etymologi
[av d. fjern (jfr FJÄRRAN). — Jfr FJÄRNA]
(i vitter stil, föga br.) fjärran belägen, avlägsen; eg. o. bildl. Som död blir du en stjerna, / Och får .. / Nedblicka från det fjerna. Najaden 1839, nr 49, s. 3. Hän öfver dunkla och fjärna land. Ekelund HafStj. 28 (1906). Är ock lyckan fjärnt belägen. Fröding Reconval. 94 (c. 1908).
Spoiler title
Spoiler content