SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FRANC fraŋ4 (franngk Dalin), r. (m. Dalin (1851), WoJ (1891)); best. -en; pl. = l. -s fraŋ4; förr äv. FRANK, r. (m. Kindblad (1871), WoJ (1891)); best. -en; pl. -er (Lind 1: 741 (1749), Kullberg Bref 1: 220 (1844)) l. = (SvLitTidn. 1817, Bih. sp. 58, Kindblad (1871)).
Ordformer
(franc 1851 osv. frank 1749 (: Franker, pl.)1891. francs, sg. 18361871)
Etymologi
[av fr. franc, uppkommet ur gen. pl. av senlat. franci, franker (se FRANK, sbst.2), i uttr. francorum rex användt ss. omskrift på ett medeltida fr. guldmynt]
1) (†) benämning på det forna franska myntet livre. Lind 1: 741 (1749).
2) benämning på den i Frankrike sedan 1795 gällande myntenheten, med samma namn införd äv. i Belgien o. Schweiz o. med parivärde av c:a 72 öre i sv. mynt; i nämnda länder förekommande silvermynt av denna valör. SP 1809, nr 38, s. 1.
Spoiler title