SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HASARD hasa4rd, r. (m. OxBr. 1: 248 (1624), WoJ (1891)); best. -en; pl. (mindre br.) -er.
Ordformer
(i sht förr ofta skrivet hazard. as(s)ard 1699—1701. has- (s)ard (hazard(h)) 1624 osv. — ahassard 1694)
Etymologi
[jfr d. hasard, t. hasard, hazard, eng. hazard; av fr. hasard, visst tärningkast, visst tärningspel, hasardspel, slump, vågspel, möjl. ytterst av arab. zar, med artikel azzar, tärning. Jfr Hellquist]
1) (förr) spelt.
a) visst kast i tärningspel. Slår han (dvs. bankören i tärningspelet quinque nove) en alla eller 3 eller 11 ögon, hvilka tre kast kallas hasard, vinner han hela potten. Wilson Spelb. 286 (1888).
b) namn på visst slags tärningspel. Hasard eller Per och Pål. Wilson Spelb. 285 (1888).
2) spel vars utgång beror på slumpen o. icke på de spelandes beräkning l. skicklighet, slumpspel, hasardspel; äv.: vågat spel, högt spel. Spela (förr äv. spela med) hasard. Tammelin Alm. 1721, s. 40 (i bild). Poker är ett mycket egendomligt spel. — Är det egentligen ett intelligensspel, .. eller är det hasard? Söderberg Främl. 67 (1903). Berg Krig. 6 (1915).
3) vågspel, djärvt företag. Swedberg Schibb. 403 (1716). Ön är skyddad af .. grund med små kryphål emellan, där inseglingen är hasard, om man inte är i besittning af de hemliga korten. Engström Lif 79 (1907); jfr 2. Teater har alltid som affär betraktad varit hasard och kommer alltid att förbli det. SDS 1929, nr 184, s. 4.
4) (numera knappast br.) tillfällighet, slump, händelse; lyckträff. Königstedt Schacksp. 32 (1771). Af en hazard råkar jag at läsa et Dagligt Allehanda .. och finner däri (osv.). DA 1771, nr 160, s. 2. Svedelius i 2SAH 54: 200 (1878). Östergren (1926). — (†) Detta resultat är af den hazard ganska nära sanningen, att Chronometern (som förut fortat sig) åter under påstående sommarvarme retarderat. VetAH 1815, s. 178.
5) (†) möjlighet o. sannolikhet för ngt olyckligt l. farligt l. obehagligt, risk, fara. Och skole I .. serdeles achta edher för hazardh, om han och aldrigh voro så ringa. OxBr. 1: 248 (1624). Den som kiöper, skall taga all Asarden på sig. VDR 1701, Verif. 1049. (En kur mot frossan) som några andra här i mangel af medicamenter på sin egen hassard proberadt. KKD 5: 43 (1709). En enterprise, hvarigenom hela .. (generalens) armee samt provinsen Pommern, skulle ställas under yttersta hazard och fara. Oscar II 5: Bil. 1: 60 (i handl. fr. 1711). KKD 12: 393 (1748). — särsk.
a) i uttr. löpa i l. löpa hasard, löpa fara, löpa risk; äv. med av prep. av inledd bestämning: löpa risk för ngt. Ambrosiani DokumPprsbr. 24 (i handl. fr. 1672). Hasarderna och riskerna, hvilka alla yrken hafva att löpa. Bergstedt Clément 232 (1868). jfr: Öfwersten Hammilthon .. har en starck twinsiucka ock lärer löpa hazardh om lijfwett. KKD 11: 58 (1704).
b) i uttr. stå (en) hasard, löpa (en) risk, stå l. stå på sin hasard, stå sin risk. NAv. 18/9 1656, nr 2, Bil. 2, s. 2. Jag fruchtar är Flottan uthur Landscrona, .. skal (den) stå hazard til at blifva slutin uti någon hambn ther the icke kundhe provideras. HSH 5: 202 (1659). Ty om .. (en professor) något annat giorde som ej wederbörligit wore, så står han sin hazard. Rudbeck Bref 266 (1685).
Ssgr: (4) HASARD-KONTRAKT. [jfr d. hasardkontrakt] (föga br.) jur. kontrakt som går ut på att göra det beroende av ett ovisst faktum, om den ena parten skall uppnå fördel på den andras bekostnad, äventyrsavtal. Tengwall Tvist. 218 (1794; efter d.). Ett eget slag af contracter, de s. k. vågade, hasard-contracter, .. hvartill höra spel, lottningar, vad, assurancer, bodmerier, lifräntor, förhoppningsköp m. fl. Boström 2: 432 (1859). —
-SPEL. = HASARD 2. DA 1771, nr 284, s. 3. —
(2) -SPELARE. person som spelar l. brukar spela hasard; äv. bildl., med anslutning till HASARD 3 o. 4: person som, litande på tur o. lycka, inlåter sig på riskabla företag. Journalisten 2: 285 (1792). Kinesen är, som bekant, passionerad hasardspelare. Ramberg Svarta 142 (1911).
Avledn.: HASARDELIG, adj. (n. -ligit) (†) till 3 o. 5, = HASARDÖS 2; jfr HASARDERLIG. RARP 10: 93 (1668). —
HASARDERA, se d. o. —
HASARDÖS, adj. [efter fr. hasardeux] (föga br.)
1) till 3 o. 4: som (gärna) överlämnar sig åt slumpen l., litande på tur o. lycka, inlåter sig på riskabla företag. Söderhjelm Levertin 2: 423 (1917). Siwertz Lat. 349 (1924).
2) till 3 o. 5: förbunden med risk, riskabel. Fiskeriindustrien är mycket hasardös och osäker. SD(L) 1896, nr 488, s. 7. (†) Källorna (nära Orsa) sades vara mycket hazardeuse att dricka. Linné Ungd. 2: 251 (1734).
Spoiler title
Spoiler content