SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1931  
HERBORIST här1boris4t l. hær1-, förr äv. HERBARIST, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-bar- 1873. -bor- 16681925)
Etymologi
[jfr t. o. eng. herbarist, herborist, fr. herboriste; till lat. herba (se HERBARIUM); med avs. på växlingen -bar- : -bor- jfr under HERBORISERA]
(numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) kännare l. samlare av (medicinal)växter. Olof Bromelius .. förordnades .. 1682 .. ”at .. vara Stadens (dvs. Sthms) Herborist ..”. Svartz PVetA 1790, s. 21 (1668). Fischerström Mäl. 297 (1785). BHesselman i MélangVising 222 (1925).
Spoiler title
Spoiler content