publicerad: 1933
IMPORTERA im1porte4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) -er, pr. ind. sg. Stiernman Com. 1: 716 (1619)). vbalsbst. -ANDE; jfr IMPORTATION, IMPORTÖR (se avledn.), ävensom IMPORT.
Etymologi
[jfr t. importieren, eng. import, fr. importer; ytterst av lat. importare i bet. 1, i mlat. äv. i bet. 4, av in- (se IN-, pref.1) o. portare, bära (se PORTÖR). — Jfr IMPORTANS, IMPORTANT]
1) handel. införa (en vara från ett främmande land). Så importerer och Läreffts-Handelen icke en ringa tingh, den där wäl kunde hafwe(s) i Rijket, och icke så öfwerflödigt föres vthan effter. Stiernman Com. 1: 716 (1619). De importerande länderna (dvs. importländerna). Fahlbeck JordbrAfk. 11 (1893).
2) i oeg. o. överförd anv.: introducera l. införa (ngt) utifrån. Under följande båda år var sjukdomen (dvs. koleran) försvunnen. 1853 importerades den ånyo. SvSpörsm. 6: 6 (1893). Den från Frankrike på 1600-talet importerade menuetten. Valentin Musikh. 1: 137 (1900).
3) (†) inbringa; avkasta; giva i inkomst; äv. i uttr. importera ngn ngt, inbringa ngn ngt. Fördublingen aff accijsen på någre orther .. importerar (mera) än Contributionen. RARP 6: 232 (1657). Den Americanska Coccionellen, som importerar Spanien årligen öfver siu milljoner Holl. Florener. Fischerström 1: 154 (1779). Vår Långfredags-Concerte importerade 518 plåtar. Porthan BrefCalonius 183 (1795). Ekbohrn (1868).
4) (†) vara av betydenhet l. vikt, betyda, spela ngn roll (för ngn); nästan alltid med negation o. vanl. med sådan bestämning som något, litet, mycket, stort. Der nu passagien blifver öppen, fruchtar jagh ändå, att ingen spanmåhls qvantitet, som kan något importere, blifver stadd öfver grentzen. OxBr. 10: 315 (1631). Efter .. (konterfejet) ändå blir stuckit i kopparstycke, kan det intet importera mycket, om det än icke ä så helt likt. Ekeblad Bref 2: 302 (1662). Kellgren (SVS) 6: 12 (1770). Ekbohrn (1868). — särsk.
a) med obj.: komma (ngt) att vara av betydelse, göra (en sak) viktig l. betydelsefull. The skulle och inthet pressera detta värket, dher icke dhenne casus sådant importerade. RARP 9: 11 (1664).
b) i p. pr. ss. adj.: viktig, betydelsefull, betydande; jfr IMPORTANT 2, IMPORTERLIG 2. Desse högt importerandhe ährenden. RARP V. 1: 154 (1652). Den importerande Orten och Staden Welaw. NAv. 24/1 1656, s. 2. HSH 10: 100 (1681).
5) (†) i värde l. omfång uppgå till (ngt), ha ett värde av (ngt), röra sig om (ett visst belopp). Den (tjära) som .. (från Smål. o. Västergötl.) ditkommer (dvs. till Varbärg), kan vid pass årligen importera 200 läster. HSH 6: 91 (1658). Alle dommar, som icke importere mehr än 40 daler silfwermynt, skole tecknas medh 1 öres segel. RARP 8: 245 (1660). Saken .. importerar icke mehra än 2 öre Silfm. ränta. HSH 9: 241 (1664). jfr: Importera .. (betyder bl. a.) angå, beträffa. Ekbohrn (1868).
Avledn.: IMPORTATION, r. (l. f.). [jfr t., eng. o. fr. importation] (†) till 1: import (se d. o. 2); äv. konkretare. 2RA 3: 1019 (1734). (Tullavgifter böra vara så uträknade att de) icke måge lända til importationers och exportationers märkeliga betungande. Berch Hush. 312 (1747). Posten 1769, s. 648. Sturzen-Becker 2: 215 (1861). Ekbohrn (1904). —
1) till 3: indräktig, givande; ofta om tjänst l. beställning. Stiernman Com. 2: 576 (1649). Åtskillige Arbetsamme och ringa importerlige tienster och bestälninger. VDAkt. 1711, nr 260. Importerliga socknegångar. Därs. 1723, nr 417.
2) till 4: viktig, betydelsefull, betydande. Emedhan denne saak är inthet importerligh (så osv.). ConsAcAboP 1: 234 (1646). RARP 7: 44 (1660). —
IMPORTÖR, m.||ig. (förr äv. skrivet på franskt sätt) [av fr. importeur; jfr t. importeur, ävensom eng. importer] handel. till 1: person (handlande l. firma l. handelshus) som importerar l. driver importaffärer. SP 1792, nr 100, s. 2. Mera sällan inträffar, att den större Importören jemväl är Exportör. Rydquist StatsekonBetr. 15 (1865). jfr TOBAKS-, VIN-IMPORTÖR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content