SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
ISOLERA is1ωle4ra l. i1s-, l. -ol- l. -ål-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ISOLATION.
Etymologi
[jfr t. isolieren, fr. isoler, ävensom eng. isolate; av it. isolare, avskilja, avsöndra, eg.: ”sätta på en ö”, till isola, ö, av lat. insula (se INSEL). — Jfr ISOLATOR]
1) avskilja l. avstänga (ngn l. ngt l. sig) från (förbindelse med) omgivningen l. yttervärlden; förflytta (ngn l. ngt) till ett från omgivningen l. yttervärlden avstängt rum l. ställe; äv. med saksubj.; äv. i uttr. isolera ngn l. ngt l. sig från ngn l. ngt. Dammen .. (varpå karantänsbyggnaderna å Känsö äro uppförda) är på 3 ställen afbruten med 6 alnars vida öppningar, för att isolera hvardera byggnaden och att hålla vattnet friskt inuti viken. VetAH 1818, s. 52. Cernering användes .. då man endast vill isolera besättningen. Busch Fästn. 94 (1880); jfr a. Uppkommer .. skoskaf, får man lägga på .. en talgbestruken linnelapp för att isolera såret från ullstrumpan. Balck Idr. 2: 378 (1887). — särsk.
a) med avs. på person (l. djur), i sht sådan(t) som är l. misstänkes vara angripen (angripet) av smittosam sjukdom l. sinnessjuk l. fånge som visat sig våldsam l. orolig o. d.: avstänga från beröring l. umgänge med andra personer; äv. i överförd anv., med avs. på område l. hus o. d. där smittosam sjukdom har l. misstänkes hava yppat sig. Isoleringen i cell (av fånge). Hagströmer Frihetsstr. 31 (1875). Smittad gård skall isoleras och så godt ske kan afspärras från granngårdar. SFS 1892, Bih. nr 101, s. 3. Om fartyget har .. ombord sjuk eller död i pest eller kolera .. skola de sjuka genast föras i land och isoleras. Därs. 1905, nr 46, s. 4. Därs. 1906, nr 94, s. 8 (i fråga om djur). Svenson Sinnessj. 127 (1907).
b) i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr c): ensamstående, ensamliggande, enstaka, fristående. (De gamla basilikorna i Rom) bestå af 2ne lineer Jsolerade Collonner tagne från något gammalt Tempel. Palmstedt Resedagb. 103 (c. 1780). Högslätterna genomskäras dels af sammanhängande bergskedjor, dels af isolerade fjäll. NF 1: 39 (1875). Exstirpation — vilken är lämplig i fråga om isolerade vårtor. LbKir. 2: 150 (1922).
c) i oeg. o. bildl. anv.: avskilja l. avstänga (ngn l. ngt l. sig från andra l. annat); äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: som icke står i (närmare) förbindelse med andra l. icke står i (närmare) samband l. är (närmare) förenad med ngt annat liknande; ensamstående; fristående. LittT 1796, s. 125. Phosph. 1810, s. 103. En alldeles isolerad Religionsförbättring är i sig sjelf omöjlig. Tegnér (WB) 3: 145 (1817). Vi få icke .. isolera oss till ett ofruktbart, blott contemplatift vetande. Fries BotUtfl. 2: 7 (1852). Sedligheten och konsten förlora sitt absoluta innehåll, om de isolera sig från religionen. Nyblæus Forskn. III. 1: 32 (1886). En isolerad avrustning. SDS 1929, nr 201, s. 4. — särsk.
α) avstänga (ngn) från umgänge l. samvaro l. tankeutbyte o. d. med andra; refl.: avhålla sig l. draga sig tillbaka från umgänge osv. med andra; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: ensam; ss. p. pf. äv. i överförd anv., om tillstånd o. d.: som kännetecknas av l. utmärker sig genom avskildhet l. ensamhet. Kellgren (SVS) 6: 99 (1780). Sedan jag blifvit äldre och sjuklig, isolerar jag mig allt mer och mer. Tegnér (WB) 7: 423 (1833). Jag har nöjt mig med att lefva i ett skönt, isoleradt lugn. Almqvist TreFr. 1: 94 (1842). Det isolerade lif .. (Vitalis) under sin korta mannaålder förde. EHTegnér i 3SAH 6: 416 (1891). (Den dövstumme som blott känner åtbördsspråket) blir en isolerad individ. Nyström DöfstUndUtv. 50 (1900). — särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv.: tillstånd av avskildhet l. ensamhet. Den andliga isolering, i vilken Fröding befann sig i slutet på 80-talet. DN(A) 1929, nr 224, s. 4.
β) åstadkomma att (en stat) ställes ensam i politiskt avseende därigm att den berövas vänskapliga politiska förbindelser med andra stater. Schybergson FinlH 2: 88 (1889). Bismarcks försök att isolera Frankrike. Hagberg VärldB 40 (1927).
γ) språkv. i uttr. isolerande språk, om språk vars ordmaterial består av fristående ord som sakna böjning o. icke uppvisa inre förändringar o. d. (i motsats till agglutinerande o. flekterande språk), monosyllabiskt språk. Claëson 1: 234 (1858). EHTegnér i UVTF 26: 48 (1880).
2) kem. framställa (ett ämne) i ren form, avskilt från andra ämnen. VetAH 1820, s. 83. Försök att isolera fluor. Berzelius ÅrsbVetA 1841, s. 45. ArkKem. IV. 34: 2 (1912).
3) fys. o. tekn. medelst lämpligt ämne avskilja (en kropp) från ngt som kan fortleda l. genomsläppa värme, elektricitet, ljud, fuktighet m. m.; omgiva l. förse (ngt) med ett skikt l. hölje av ett i ngt avs. oledande (l. föga ledande) l. skyddande ämne. Isolera en ångpanna, en byggnad, en elektrisk ledning. VetAH 1800, s. 63 (refl.). UB 2: 342 (1873). Med isolerad ledning menas enkel eller flerspunnen ledning, som är försedd med .. isolerande omhölje. SFS 1902, nr 137, s. 3. För att isolera pannan .. (på ett lokomotiv) är densamma beklädd med något ämne, som .. kan stå emot den höga temperaturen. Lundberg Lok. 54 (1902). — jfr LJUD-, LUFT-ISOLERAD, VÄRME-ISOLERANDE. — särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: isolerande skikt, omhölje o. d. KrigVAH 1885, s. 353. Några af de betonmurar samt isoleringar, hvilka erfordras för den blifvande värmeledningen. SD(L) 1898, nr 39, s. 2. jfr GUMMI-, GUTTAPERKA-, KORK-, PAPPERS-ISOLERING m. fl.
Ssgr: A (till 3): ISOLER-BAND. elektrotekn. vävt, med klibbig gummilösning impregnerat band med isolerande egenskaper, användt vid (vissa) smärre isoleringsarbeten, reparationer o. d. TT 1891, s. 267. SFS 1922, s. 312.
-LAGER, n. tekn. isoleringslager. Ett 1 tum tjockt isolerlager af god fast cement. Rothstein Byggn. 405 (1859).
-MASSA. tekn. isoleringsmassa. SFS 1902, nr 137, s. 14.
-MATERIAL. tekn. isoleringsmaterial. KatalInstallAsea 1931, s. 193.
-PALL. fys. vid vissa elektriska experiment använd, helt l. delvis av isolerande ämne förfärdigad pall varpå man placerar föremål som skall isoleras för att kunna laddas med elektricitet. VetAH 1800, s. 65. Berlin Schabus 209 (1860).
-RÖR. elektrotekn. isoleringsrör. Elfving Starkstr. 160 (1909).
-SKIKT. tekn. isoleringsskikt. Rothstein Byggn. 405 (1859). Juhlin-Dannfelt (1886).
B (i allm. till 3): (1 a) ISOLERINGS-ANSTALT~02 l. ~20. med. anstalt för isolering av personer som äro l. misstänkas vara angripna av smittosam sjukdom. SFS 1893, nr 100, s. 34. RTKatal. 1906, 4: 111. —
-ARBETE~020, äv. ~200. tekn. TT 1873, s. 102.
(1 a) -AVDELNING~020. med. jfr -BYGGNAD, -RUM.
-BAND. elektrotekn. isolerband. TLev. 1905, nr 8, s. 1.
-BRICKA. elektrotekn. bricka av isolerande material, använd i elektriska maskiner o. d. TT 1895, M. s. 79.
(1 a) -BYGGNAD. med. vid sjukvårdsinrättning befintlig byggnad avsedd för patienter som av en l. annan orsak böra isoleras. Lundin NSthm 571 (1889).
-BÄDD. tekn. i vägbana, järnvägsbank o. d. anbragt (tjockare) isoleringslager. Didring Malm 1: 227 (1914).
(1 a) -CELL. fångv. (fängelse)cell avsedd för fånge som på grund av våldsamhet, olydnad l. dyl. skall isoleras. SD(L) 1900, nr 562, s. 2.
-FILT. tekn. filt avsedd för värme- l. fuktighetsisolering o. d. GHT 1895, nr 850 A, s. 3. —
-FÖRMÅGA. i sht elektrotekn. jfr ISOLATIONS-FÖRMÅGA. SFS 1902, nr 137, s. 6.
-HATT. elektrotekn. hattformig isolator (se d. o. b β); jfr HATT 3 j. PT 1907, nr 285 A, s. 1.
(1 a) -HYTT. sjukhytt (på fartyg) avsedd för isolering av personer som äro l. misstänkas vara angripna av smittosam sjukdom. VFl. 1924, s. 87.
-HÖLJE. elektrotekn. isolerande omhölje (på elektrisk ledning o. d.). 2UB 3: 118 (1897).
-KNAPP, r. l. m. elektrotekn. knapp, vanl. av porslin, avsedd för fästande (vid vägg o. d.) av vissa slag av elektriska ledningar. SFS 1904, nr 10, s. 3.
-LAGER, n. tekn. (i maskin, byggnad, vägbana m. m. anbragt) lager l. skikt avsett att i ett l. annat avs. värka isolerande. NF 4: 380 (1881). TeknVet. VoV. 2: 293 (1928).
-LÅDA. (i fackspr.) värmeisolerad låda vari mat efter uppkokning nedsättes för att bliva färdigkokt, koklåda. KokvI 1917, s. 18.
-MASSA. tekn. av smält- l. formbara materialier tillvärkad massa avsedd att användas vid vissa isoleringsarbeten. TT 1886, s. 103. SFS 1911, nr 80, s. 26. Elektrisk isoleringsmassa (kabelmassa). Därs. 1922, s. 308.
-MATERIAL. tekn. Nyström Telegr. 74 (1869).
-MATTA. tekn. matta av värme-, ljud- l. fuktighetsisolerande material, avsedd att inläggas i trossbotten o. d. SvD(A) 1925, nr 112, s. 6.
-MEDEL. jfr -MATERIAL. tekn. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 372. —
-MOTSTÅND~02 l. ~20. fys. isolationsmotstånd. TT 1900, M. s. 6. —
-PALL. fys. isolerpall. UB 2: 346 (1873).
-PAPP. tekn. impregnerad papp använd ss. fuktighetsisolering vid byggnadsarbeten o. d. SmålP 1890, nr 90, s. 1.
(1 a) -PAVILJONG. med. jfr -BYGGNAD. 2UB 1: 547 (1898).
-PLATTA, r. l. f. tekn. platta avsedd att användas vid värmeisolering o. d. KatalIndUtstSthm 1897, s. 181.
-POLITIK.
a) till 1 c α: politik varigm en stat syftar till att isolera sig från andra stater. Amerikas isoleringspolitik. 2NF 37: 789 (1925).
b) till 1 c β: politik som syftar till att isolera en främmande stat. —
(1 a) -RUM. med. rum i sjukhusbyggnad, avsett för patient som av en l. annan orsak bör isoleras. TT 1883, s. 70. 2NF 37: 879 (1925).
-RÖR. elektrotekn. helt l. delvis av isolerande material tillvärkat rör varigm elektrisk ledning framdrages. TT 1894, M. s. 52. VaruförtTulltaxa 1: 365 (1912).
(1 a) -SJUKHUS~20 l. ~02. med. sjukhus avsett för patienter som på grund av smittosam sjukdom böra isoleras; epidemisjukhus. Palmberg Hels. 341 (1889). SFS 1908, nr 80, s. 37.
-SKIKT. tekn. = -LAGER. TByggn. 1859, s. 20. SFS 1904, nr 10, s. 10.
(1 a) -STALL. veter. stallbyggnad avsedd för djur som på grund av smittosam sjukdom böra isoleras. BtRiksdP 1895, IV. 1: nr 49, s. 1.
(1 a) -SYSTEM(ET). fångv. benämning på det straffsystem enligt vilket fångar isoleras från varandra o. inspärras i celler, cellsystem(et). Sparre PenSyst. 55 (1848).
-VÄV. tekn. väv avsedd för värmeisolering (av ångpannor, rör o. d.). TT 1886, s. 20.
-ÄMNE. tekn. Konow (1887). Med isoleringsämne omgiven elektrisk ledningstråd. SFS 1917, s. 1655.
Avledn.: ISOLERBAR, adj. som kan isoleras, möjlig att isolera; särsk. till ISOLERA 1. Eldfarliga oljor .. förvaras i en särskild, isolerbar afdelning. Ahlberg FarmT 24 (1899).
Spoiler title