SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KARDANSK karda4nsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(äv. skrivet card-)
Etymologi
[jfr t. kardanisch, eng. cardanic; bildat till namnet på den italienske matematikern G. Cardano (15011576), som konstruerat ifrågavarande anordning]
i sht sjöt. i uttr. kardansk upphängning, kardanskt upphängd o. d., i fråga om anordning för upphängning av föremål som skola behålla sitt läge oförändrat, oberoende av stödets rörelser (t. ex. kompass, kronometer, lampor o. d. ombord på fartyg), varvid föremålet är rörligt kring två diametralt motsatta tappar lagrade i en cirkelring, vilken i sin ordning är rörlig kring två tappar som äro vinkelräta mot de förra o. lagrade i stödet; i uttr. kardansk upphängning äv. konkret, om ifrågavarande anordning. Genom ”cardansk” upphängning åstadkommes, att (kompass-)nålens svängningsplan kan bibehålla sitt horisontella läge trots fartygets rullningar. Moll Fys. 3: 11 (1899). Kardanskt upphängd. Ramsten o. Stenfelt (1917). VFl. 1932, s. 48.
Spoiler title
Spoiler content