SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KASAR kasa4r, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(chas-, chaz- 18241930. kasar 1878 osv. k(h)azar 18421933)
Etymologi
[jfr t. chasar, chazar, sengr. χάζαροι, pl., turk. khazar]
etnogr. manlig individ tillhörande ett folk av oviss härkomst som omkring 600900 e. Kr. var bosatt i sydöstra Ryssland; i sht i pl. (utan hänsyn till kön), ss. benämning på detta folk. Iduna 10: 319 (1824). Svensén Jord. 413 (1886). Det synes mig mycket sannolikt, att ordet ”Serkland” .. ursprungligen betecknar kasarernas land. TJArne i Fornv. 1911, s. 23.
Avledn.: KASARISK, adj. etnogr. adj. till KASAR. Kasariskt område. Fornv. 1911, s. 23.
Spoiler title