publicerad: 1938
KULLBYTTERA kul1byte4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(culbut- (kul-) 1737—1915. culbutt- 1809. kulbyt- 1820—1887. kulbytt- 1776—1868. kullbyt- 1768—1886. kullbytt- 1771 osv.)
Etymologi
[jfr d. kulbutere; av fr. culbuter, till cul, ända, av lat. culus, o. buter, snava. — Jfr KULLERBYTTA]
1) (numera mindre br.; se dock a slutet, b β) intr.: göra en kullerbytta; slå kullerbyttor; tumla överända; ss. vbalsbst. -ing äv. (mera tillf.) konkretare: kullerbytta. I den ena vrån låg en kullbytterad Cadett. Wallenberg (SVS) 1: 163 (1771). Prinsen kullbytterade öfver hästens hufvud. GHT 1895, nr 219, s. 3. Bergman Kerrm. 202 (1927). — särsk.
a) motsv. KULLERBYTTA I a, om djur l. föremål o. d.; äv. oeg., om förare av l. passagerare i fordon o. d. The åka med renar, fast än the culbutera then ena effter then andra. OCelsius (1737) hos Linné Bref I. 5: 261. Vagnen hade kulbytterat i luften. SvBL 6: 353 (1868). Lilljeborg Däggdj. 548 (1874; om järv). Funnes icke denna (av kulans räffling förorsakade) rotation, skulle projektilen kullbyttera på grund af luftmotståndet. 2UB 9: 649 (1906). Ymer 1925, s. 360. — särsk. (ngt vard., fullt br.) om (förare av l. passagerare i) motorfordon l. flygmaskin. Sjukplanet kullbytterar på Råneälven. SD(A) 1926, nr 64, s. 1. Bil kullbytterar. SvD(A) 1929, nr 102, s. 11. Flygchefen kullbytterade. Därs. 1933, nr 248, s. 10.
b) bildl., motsv. KULLERBYTTA I b. Posten 1768, s. 69. Mina .. över stock och sten kullbytterande tankar. Törneros Brev 1: 38 (1824; uppl. 1925). — särsk.
α) (†) motsv. KULLERBYTTA I b β: stupa, falla, gå om intet. (Planen) culbutterade genom adlens och borgarståndets vägrande. HH XXV. 2: 8 (1809). ASScF 11: Minnestal 1: 86 (1880).
β) (vard., fullt br.) motsv. KULLERBYTTA I b β slutet: gå omkull, ”krascha”, göra konkurs. SC 1: 330 (1820). Ett affärsföretag, hvilket efter en tid kullbytterade. Ramsay Barnaår 3: 112 (1904).
2) (†) tr.: komma (ngn) att göra en kullerbytta, välta omkull, kasta överända; äv. i överförd l. oeg. anv., med avs. på föremål o. d. En främmande risquerar ju at bli culbuterad af arbetskarlar i trapporna. Envallsson Julaft. 11 (1801). Ett enstaka stänkhagel, som .. kulbyterar luftpropellern. Balck Idr. 2: 224 (1887). — särsk. bildl., motsv. KULLERBYTTA I b β: störta, kullkasta. Ingenting underlåtes .. för att kunna kullbyttera alla rentänktas beslut. Ekman Dagb. 221 (1790). Bremer Brev 3: 266 (1853).
Spoiler title
Spoiler content