SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NITRO- nit1ro- l. ni1-, l. -å- l. -ω-, i vissa ssgr 30~.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. nitro-; till lat. nitrum (se NITRUM)]
i ssgr, för att beteckna ngt ss. innehållande l. behandlat med l. avseende osv. salpeter resp. salpetersyrlighet l. salter därav.
Ssgr (i fackspr.): NITRO-BENSOL1004. gm nitrering av bensol framställd giftig, likt bittermandel luktande vätska som användes för framställning av anilin o. för parfymering av tvål. Liedbeck KemTekn. 770 (1867).
-CELLULOSA101032 l. 30~1020. (numera mindre br.) cellulosanitrat, bomullskrut. NF 2: 844 (1877). HantvB I. 1: 96 (1934).
-FIL104, adj. o. sbst.
I. adj., om växt: som trives bäst på sådana ställen där jorden innehåller större mängder av nitrat o. ammoniumföreningar. 2NF (1913).
II. sbst.: växt som är nitrofil (i bet. I), nitrofyt. Till humussvamparna hör en grupp nitrofiler, som (osv.). BotN 1923, s. 374.
-FYT104, r. [till gr. φυτόν, växt (jfr fyto-)] = -fil II. 2NF (1913).
-FÖRENING30~020. var särskild av de organiska föreningar som innehålla nitrogruppen direkt bunden till kol. Svanberg ÅrsbVetA 1849, s. 233.
-GLYCERIN10104. starkt explosivt ämne som framställes gm att glycerin får nedrinna i en blandning av koncentrerad salpetersyra o. koncentrerad svavelsyra; trinitrat av glycerin. Svanberg ÅrsbVetA 1847, s. 301. Svensken A. Nobel var den förste, som fabriksmessigt framstälde nitroglycerin (1862) och införde den såsom sprängmedel i tekniken. Holmberg Artill. 2: 129 (1882).
Ssg: nitroglycerin-fabrik. JernkA 1870, s. 290.
-GRUPP30~2. atomgrupp bestående av en atom kväve o. två atomer syre; i sg. best. vanl. i totalitetsbemärkelse. Widman OrgKemi 94 (1895). Starck Kemi 272 (1931).
-LIT -li4t, r. l. m. [till gr. λίϑος, sten] visst sprängämne. TT 1886, s. 140. Nitrolit .. (består av): ammoniumnitrat 77,5%, trinitrotoluol 12%, nitroglycerin 6,5%, trämjöl 2% och kisjärn 2% SvUppslB 1: 909 (1929).
Spoiler title