OLYMPIAD ωlym1pia4d, äv. 1004, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. olympiade, eng. olympiad, fr. olympiade; av lat. olympias (gen. -adis), gr. ὀλυμπιάς (gen. -άδος), till lat. Olympia, gr. Ὀλυμπία (se OLYMPIA-)]
1) om antika grekiska förh.: tidrymd av fyra år (dvs. den tidrymd som förflöt mellan varje avhållande av de olympiska spelen), använd ss. tidsenhet i den forngrekiska tideräkningen. (Gjörwell o.) Bergklint Sam. 52 (1775). Den första olympiaden började år 776 f. Kr. Grimberg VärldH 2: 206 (1927). särsk. (tillf.) i utvidgad anv., om moderna förh., om tidrymd av (ungefär) fyra år. Böttiger 3: 107 (1844, 1858). Att den svenska landtbruksnäringen äfven under den senaste olympiaden (dvs. tiden mellan lantbruksmötena 1886 o. 1891) .. gjort högst beaktansvärda framsteg. LAHT 1892, s. 46.
2) om olympiska spel; i sht i fråga om moderna förh. De fordna prunkande Olympiaderna. Nyberg 1: 111 (1823, 1831). V . olympiaden. Officiell redogörelse för olympiska spelen i Stockholm 1912. (1913; boktitel). jfr VINTER-OLYMPIAD. särsk.
a) bildl. Äran kröne hjeltens möda / På min kungs olympiad! Bellman SkrNS 2: 81 (1777; om tornerspel).
b) oeg., om vissa stora internationella idrottstävlingar för viss kategori av tävlande; i ssgr, t. ex. ARBETAR-OLYMPIAD (Bolinder FolkEur. 11 (1928)) o. DAM-OLYMPIAD (SvD(A) 1926, nr 234, s. 10).
