SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORIENTALISERA or1iental1ise4ra l. ωr-1 osv., l. or1jental1- l. orjen1tal- l. ω- osv., i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr eng. orientalize, fr. s'orientaliser; avledn. av ORIENTAL, adj.]
1) tr.: ombilda till likhet med orientalerna l. orientaliska förhållanden; göra orientalisk; komma (ngn l. ngt) att värka orientalisk(t); särsk. med avs. på folk o. d.: ge orientalisk prägel åt (i språk, kultur, rassammansättning o. d.); särsk. i p. pf. (äv. om föremål o. d.): påvärkad l. helt präglad av orientalisk kultur l. smak o. d. Italiens folkstock, som förut orientaliserats, börjar nu att germaniseras. Schück VLittH 1: 563 (1900). Orientaliseringen — den besegrade österns .. andliga hämnd på Rom. Levertin Linné 89 (1906). Orientaliserade föremål. 2NF 8: 862 (1907).
2) intr.: efterbilda l. ansluta sig till orientaliska mönster; uppvisa orientaliska egenheter; numera i sht i p. pr. -ande, särsk.: som är avsedd att ge ett orientaliskt intryck, påvärkad av orientaliska inflytelser. De västerländska Manuscripterna latinisera, medan de Österländska orientalisera. SvLitTidn. 1814, sp. 663. Dekoreringen af rummen är ej .. orientaliserande. UB 7: 749 (1875). Nilsson ArkeolUppt. 58 (1933).
Spoiler title
Spoiler content