SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PITT pit4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(pitt 1642 osv. pytt c. 18801906)
Etymologi
[sv. dial. pitt, pit; jfr ä. d., d. dial. pit, mlt. pit (l. pitte), lt. pitt; möjl. besläktat med ä. d., d. dial. pint, pintel, nor. dial. pintol, mlt. o. lt. pint, holl. pint, ffris. pint, penth, mht. pint, feng. pintel, eng. pintle, penis (av omtvistat urspr.)]
(i starkt bygdemålsfärgat l. vulgärt spr.) penis. Om man tager blodet aff en Bock, hans Lefwer, Lunga, Pitten och Steenarna, .. tå (osv.). Månsson Åderlåt. 38 (1642). Klint (1906).
Spoiler title
Spoiler content