SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RAHALL ra3~hal2 l. 4 4, förr äv. RADHALT l. RAHÅLT l. RADA HÅLL, adv.
Ordformer
(rada håll 1640. radhalt 1658. rahall 1859 osv. rahålt (raahollt) c. 16451659. redahåll 1640)
Etymologi
[sv. dial. rahall, ra håll; av RAD, adj. (se d. o. I 3 a), o. HÅLL, sbst.1; formerna radhalt o. rahålt torde bero på ombildning efter andra adv. slutande på t (t. ex. rakt, gent)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) genaste vägen, direkt, rakt fram l. in l. ned o. d. Linc. Rrr 2 b (1640). När Folket församlas, skola de intet stanna på Kyrkobacken, utan gå ra-hålt i Kyrkan. Wallquist EcclSaml. 1—4: 270 (c. 1645). (Drottning Kristina) tog .. vägen ”rahall”, såsom landtfolket säger, det är genaste vägen till Öresund genom Halland. Afzelius Sag. IX. 1: 48 (1859). Åter ett rop 26 (1913).
Spoiler title
Spoiler content