SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
RETUR retɯ4r (-úr Dalin), sbst. o. adv.; ss. sbst. r. l. m., best. -en, äv. -n, pl. -er.
Ordformer
(reteur 1644. retour (ré-) 16411910. retur 1627 osv.)
Etymologi
[jfr d. retur, t. o. eng. retour; av fr. retour, till retourner (se RETURNERA)]
I. sbst.
1) (†) förnyad tur l. militär expedition o. dyl. l. tur fram o. tillbaka till en plats. Att man kunne (för varje säsong) göra hijt (dvs. till Reval) tvenne retourer, män till Archangel allenast een. RP 11: 402 (1646). (K. X G.) måste åther wända wapnen in på Seelandh och hafwer een express afsendt medh bref och alle documenter till att informera .. (O. Cromwell) om orsakerne som Kongl. Maij:tt hafwa till denne retour nödgat. RARP 7: 184 (1660).
2) (utom i c numera bl. ngn gg) återresa, återfärd; återvändande; hemresa, hemfärd; numera nästan bl. om återresa vid (avgiftsbelagd) färd med allmänt trafikmedel (järnväg, buss, båt o. d.), särsk. med tanke på den speciella tariff som tillämpas för återresan (jfr c); förr särsk. om ett fartygs återvändande hem efter en långfärd; förr äv. i uttr. på retur(en) l. i returen, på återväg(en) l. hemväg(en). At någre Städer i Bohuus måtte .. åthniuta den frijheet, at segla och vthföra Fisk och Träwerkie, det at förwända i penningar, vthan til at hafwa permission, at införa i retouren några Wahrur igen. Stiernman Com. 3: 135 (1663). De fångne 2:ne norrska officerarne .. äro på retour till Norrge. HH XXVII. 2: 44 (1809). Jag (hade) det nöjet ledsaga våra promenerande fruntimmer hem. — På retourn mötte jag herrar Lybeck, Backman m. fl. Topelius Dagb. 3: 33 (1837). I tamburen råkade jag .. (N. N.), men hon var stadd på retour i anseende till illamående. Edholm SvunnD 50 (1841). Tages hänsyn till alla tariffreduktioner (för retur, rundresor, familjebiljetter m. m.) och (osv.). EkonS 1: 350 (1893). Om den snabba returen (från Tyskland till Sthm) inte skulle gå i lås. DN(A) 1955, nr 306, s. 14. — särsk.
a) (†) i uttr. i retur, tillbaka. Att Kungen på 4 dagar var .. (från Sthm) och till Lovisa och till Borgo i rétour, lär vara bekant. Kellgren (SVS) 6: 221 (1789).
b) (†) i uttr. på retur, ss. beteckning för den del av spelet i brädspelet triktrak, då man med brickorna går i riktning tillbaka; jfr RETUR-SPEL. Wilson Spelb. 220 (1888).
c) (fullt br.) i sg. obest., övergående i adverbiell anv. (jfr II), angivande återfärd; i sht i fråga om (avgiftsbelagd) färd med allmänt trafikmedel; företrädesvis i uttr. tur och retur, (färd) fram o. tillbaka; ofta i fråga om returbiljett, vard. äv. konkret, ss. beteckning för biljetten. Får jag be om en retur till Malmö. Ahlman (1872). 13000 sjömil eller två gånger Göteborg—Newyork tur och retur. VFl. 1938, s. 119. Det kostade visst 50 öre (för turen från Gbg till Gamla Lödöse), tur och retur var blott 60 öre för den 4 mil långa resan med båten. ByggnArbMinn. 118 (1950). Det rasslade till vid biljettluckorna, och en röst sade: — Krylbo, tur och retur, tredje. Trenter Rop. 309 (1954).
d) (tillf.) bildl.: återvändande. Vicke Lindstrands retur till glaskonsten. Form 1951, s. 130.
3) (†) återkomst, hemkomst. Effter Högw. H:r Biskopen är ännu .. (i Jönköping), hade iag fuller tänkt uthwänta des Retour, för än iag (osv.). VDAkt. 1701, nr 177. Vid .. (kronprinsens återkomst) til .. (Filipstad), voro alle Husen illuminerade, och Canonerne förkunnade Retouren. NoraskogArk. VI. 1: 54 (1768). Dalin (1871).
4) (utom i a, b o. c numera bl. tillf.) återsändande l. returnerande l. återgång av ngt (till avsändaren); förhållandet att ngt returneras l. går tillbaka (till avsändaren). Min underdån. ansökning om de (till Konstantinopel) afsända 300 rd:nes retour. CCGjörwell (1779) i HH XXXII. 1: 105. På manuskriptens retur svarade Roy med långa brev. Stiernstedt Sneck. 254 (1924). — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. (sända l. få ngt l. ngt kommer l. går o. d.) i (i sht förr äv. på, förr äv. med) retur, (sända ngt osv.) tillbaka (till avsändaren). Gå på retur. Lindfors (1824). Det är nödvändigt, att du måste låta mig inlägga i brefvet denna lilla sedel på 100 R:dr B:ko; som icke får återkomma på retour. Almqvist Smar. 275 (1845). Bortåt 80—90 proc. av (tidnings-)upplagan har kommit i retur. SvD(A) 1931, nr 69, s. 3. De flesta av mina insända manuskript fick jag i retur. Heerberger NVard. 106 (1936). särsk. bildl. Ett öde, som skickar hans rykte tillbaka med retour från alla fäderneslandets gränstullar. PDAAtterbom i PoetK 1818, Föret. 1: XIV.
b) (fullt br.) sport. i bollspel l. hockey l. liknande spel: handlingen att slå l. sparka bollen (resp. pucken o. d.) tillbaka till l. i riktning mot den som sänt i väg den; äv. konkretare, om slaget l. sparken varmed bollen osv. returneras l. om returbollen o. d. (Backen Hennings) spel var framförallt omsorgsfullt med välplacerade returer och frammatningar. IdrBl. 1924, nr 74, s. 12. Knallhårda returer. Därs. 1935, nr 9, s. 12. Harlock (1944; i tennis).
c) (fullt br.) konkret (jfr b): retursändning. Dalin (1871). Han började med en stor exporthandel, som alls icke gick, enär han fick returer. Schück SvFörlBokhH 2: 292 (1923). HandInd. 818 (1927).
5) förflyttning l. rörelse l. lägesförändring i riktning bakåt l. i motsatt riktning l. tillbaka till utgångspunkten resp. utgångsläget; ss. förled i ssgr.
6) (numera knappast br.) eftersändning av en postförsändelse; förhållandet att en postförsändelse eftersändes; förr äv. i uttr. genom l. på retur, gm eftersändning; på returer (enst.), gm eftersändning till olika platser l. dyl. Under min varelse härstädes, hafver jag, genom retour ifrån Jönkiöping, med sista post, haft äran bekomma Herr Biskoppens .. skrifvelse. VDAkt. 1792, nr 382. Jag (erhöll) på retur från Jönköping ett .. bref. De Geer Minn. 1: 149 (1892). (På postkontoret) ligger ett bref som söker mig på returer utan att finna mig. Strindberg Dam. 16 (1898).
7) (†) förhållandet att man (i sht vid handel mellan olika länder) i utbyte mot vissa förnödenheter erhåller l. lämnar andra förnödenheter; företrädesvis konkret, om de handelsvaror som (i sht vid handel mellan olika länder) utgöra bytesvara, ungefär liktydigt med: bytesvara, exportvara resp. importvara l. dyl. Effter borgerne (i Riga) ingen retur hafve hafft uthaf deres köpmanne vahrur. OxBr. 5: 429 (1627). Fast Spanien äger de härligaste retourer af silfver, Salt, Vijn, Ollia och ull etc. så är det landet dock ingenting rijkare än Sverige. Polhem Bet. 1: 25 (1721). Man berättade, at dessa bussar (dvs. soldater) drifva smyghandel med Spanska hundar til Ängelska Damerna (i Gibraltar), och få tobak m. m. i retour. Agrell Maroco 1: 15 (1789, 1796). — särsk. allmännare.
a) om ngt som erhålles l. lämnas i utbyte mot ngt l. utgör en motprestation. Returer eller tjensteförnyelser. Bergstedt Clément PolEkon. 259 (1868). Jungberg (1873).
b) [jfr 4] i uttr. skicka ngn ngt per retur, skicka ngt till ngn till tack för ngt som man fått av honom. (Tack för blommorna!) Söta mor plockade mig blommor, och af dem skickar jag dig några per retur. CCGjörwell (1798) i MoB 2: 163.
8) bankv. om regress vid växelaffär; numera bl. i uttr. utan retur, term som en växelöverlåtare använder i sin överlåtelse för att beteckna att han därigm fritager sig från det ansvar för växelns godkännande o. betalning, som i annat fall åvilar honom. SFS 1880, nr 15, s. 4. Det fall, att växeln är ställd i retur. Fliesberg Handel. 21 (1891). SvBanklex. 562 (1942).
9) i uttr. på retur (jfr 4 a, 6), förr äv. på sin retur, på tillbakagång, i avtagande. Andersson (1845). Pietismen .. var .. (under hattpartiets tid) på retur. SvH 7: 258 (1902). Staden är på retur. Cederschiöld Maghreb 38 (1918). Bokskogen i vårt land är en skogstyp på retur. SvNat. 1936, s. 63. — särsk. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) i uttr. som beteckna tillstånd av fysiskt l. materiellt förfall l. förslitning l. åldrande l. tillbakagång i socialt l. ekonomiskt avseende o. d. Klädningar på sin retur. Knorring Förh. 1: 10 (1843). En .. mamsell, som var litet ”på retour”. SamlAnekd. 81 (1858). Doktorn kom .. af nyfikenhet, och en viss skadeglädje att se favoriten på retur. Strindberg HMin. 2: 347 (1905). År 1933 var Leo i alla avseenden på retur: Hans förmögenhet hade förminskats, hans umgänge krympt (osv.). Hedberg Blomb. 70 (1953). jfr: På god Svenska heter .. retour, återkomst, eller förfall. Schulzenheim SvSprSkrifs. 104 (1807).
10) i vissa oeg. l. bildl. anv.
a) (†) spelt. i uttr. tur och retur, benämning på ett visst dominospel som slutspelas i två drag. Wilson Spelb. 138 (1888).
b) (†) i uttr. komma på retur med ngt, bli efter med ngt, komma på ”efterkälken” med ngt. Man hade en gång kommit på retur med utgifningen (av undervisningsstatistiken). SD(L) 1897, nr 533, s. 2.
c) (†) i uttr. ngns retur på sig själv, förhållandet att ngn i sin framställning av ngt låter sin egen personlighet spela in l. dyl. Artistens hemliga eller uttryckliga retour på sig sjelf (i stilavseende). Höijer 3: 175 (1810).
d) (†) förhållandet att ngn besvarar en annan persons vänskap l. dyl. Tack nu, min gamle vän, för din retur till mig. ESchröderheim (1793) i MoB 6: 206.
e) (†) erkänsla l. erkännsam tanke l. dyl. Herr Linnerhielms resa läses af alla med nöje, med deltagande känsla, med liflig och tacksam retour till hans både snille och hjärta. CCGjörwell (1798) i MoB 2: 160.
11) oeg. l. bildl., ss. förled i ssgr.
a) återgång; återkommande o. d.; äv. närmande sig bet. av ett adv.: tillbaka, åter, re-.
b) gengäldande, besvarande, svars-.
12) (†) konkret: framspringande parti av byggnadsvärk. Dhen lilla retourn som Wallen aff dhetta Vthanwärcket (till fästningen) formerar moot desz Spitz. Rålamb 8: 206 (1691).
II. (mera tillf.) adv. (jfr I 2 c, 11 a): tillbaka, åter; äv. oeg. l. bildl.; förr möjl. äv. med bibet. av: i gengäld. I ögonblicket emottager jag Hr. Kgl. Sekreterarens sednaste sändning. .. Retour tager jag mig friheten sända hosföljande ark. Beskow (1838) i 3SAH LIX. 3: 178. Hans benägenhet att alltid vilja skärpa sina kvickheter till en elakhet hade fört honom retur från verkmästareplatsen till menig. Blomberg Överg. 9 (1915).
Ssgr: A: (I 6) RETUR-ADRESS. (icke i fackmässigt spr.) adress till vilken en postförsändelse skall sändas vid eftersändning. Serner Birck 219 (1917).
(I 11 b) -BESÖK. sport., spelt. svarsbesök (i sht för returmatch). Danskarna (dvs. ett danskt handbollslag) lära vara villiga till returbesök i Göteborg. IdrBl. 1935, nr 112, s. 12.
(I 2 c) -BILJETT. [jfr (ä.) t. retourbillett] biljett gällande för resa fram o. åter; motsatt: enkel biljett; särsk. i uttr. tur- och returbiljett. AB 1869, nr 127, s. 1. En retourbiljett Paris—Barcelona. NPress. 1894, nr 77, s. 3.
(I 4) -BLANKETT. handel. för användning vid returnering av vara. HandInd. 848 (1927).
(I 4) -BOK; pl. -böcker. handel. för bokförande av returer. Sillén BokförMet. 1: 79 (1915).
(I 4 b) -BOLL. sport. boll som returneras (se returnera II 1 c). IdrBl. 1924, nr 80, s. 3. —
-BREV. post.
1) till I 4: obeställbart brev som återsändes till adressaten l. det postkontor l. den utväxlingspostanstalt varifrån det kommit. PostHb. 24 (1858).
2) (numera icke i fackmässigt spr.) till I 6: brev som eftersändes. SFS 1849, nr 15, s. 3.
(I 5) -BÖJNING. [jfr d. returbøjning] tekn. böjning av ett rör i U-form; äv. konkret, om rördel i U-form. PriskatalSonesson 1895, s. 131 (konkret).
(I 11 a) -DISKONTO. bankv. (lägre) diskonto som i vissa fall tillämpas vid rediskontering; äv. om skillnaden mellan vanligt diskonto o. detta diskonto. Fliesberg HbKöpm. I. 2: 70 (1897).
(I 5) -FJÄDER. tekn. fjäder som återför ngt till dess ursprungliga läge; särsk. på motorfordon: fjäder som drar bromsbanden l. bromsbackarna tillbaka från bromstrumman, då bromspedalen släppes upp l. då man släpper efter på bromsspaken. Nerén BilB 1: 20 (1928).
(I 2) -FLOTTA, r. l. f. (retur- 1789. returs- 1687) (†) flotta av återvändande ostindie- l. västindiefarare. OSPT 1687, nr 33, s. 7 (: retours Flotta). Thunberg Resa 2: 131 (1789).
(I 2) -FRAKT. [jfr d. returfragt, eng. returnfreight, fr. fret de retour] handel. fraktande av varor på återfärden; äv. konkret, om de fraktade varorna; jfr -last. Flügel Köpm. 273 (1843). En laddning gevär och dynamit till Costa Negra — och kaffe, bomull och kryddor i returfrakt. Janson CostaN 1: 26 (1910). SvGeogrÅb. 1945, s. 253.
(I 4) -FÖRSÄNDELSE. post. försändelse varigm ngt återsändes till avsändaren. Östergren (1936).
(I 11 a) -FÖRTULLNING. tullv. tullbehandling varigm i vissa fall tullbehandlat gods befrias från tullavgift. SFS 1931, s. 265.
(I 2, 7) -GODS. [jfr d. returgods] (numera bl. tillf., ngt arkaiserande) jfr -vara. Bergv. 3: 521 (1775).
(I 5) -GÅNG. tekn. (en maskindels o. d.) tillbakagång l. återgång. Automatisk returgång (i boktryckssnällpress). NordBoktrK 1904, s. 382.
(I 2, 7) -HANDEL. (†) byteshandel. Flügel Köpm. 273 (1843). 2NF (1915).
(I 2) -HÄST. (†) Dalin FrSvLex. 2: 416 (1843). Returhäst .. (dvs.) Häst, som begagnas i återskjuts. Dens. (1855). SvTyHlex. (1872).
(I 11 b) -KAMP, r. l. m. sport. jfr -match. IdrBl. 1935, nr 10, s. 3 (om boxningsmatch).
(I 5) -KANAL. tekn. jfr kanal 1 o. -ledning. LAHT 1918, s. 498.
(I 4, 11 b) -KORT, n. (i Finl., †) svarsbrevkort. Lundell (1893; finlandism). Idun 1901, s. 79. Cannelin (1921).
(I 2) -LADDNING. [jfr d. returladning] (†) = -last. GT 1788, nr 41, s. 4. AJourn. 1813, nr 121, s. 3. Dalin FrSvLex. 2: 416 (1843).
(I 11 b) -LANDSKAMP ~02, äv. ~20, r. l. m. sport. jfr -match. IdrBl. 1935, nr 16, s. 11 (om handbollsmatch).
(I 2) -LAST. handel. last som ett fartyg l. fordon medför på sin återfärd; jfr -frakt. SFS 1828, s. 1678. En lycklig kombination vore, om oljebåtarna kunde taga malm som returlast. De Geer SvNatRiked. 1: 281 (1946).
(I 2) -LASTA, -ning. [till -last] handel. lasta (ngt) med returlast. SJ 4: 379 (1906).
(I 5) -LEDNING. tekn. konkret: ledning som leder en ström av ngt (t. ex. vätska l. gas) tillbaka till ngt l. tillbaka ut; jfr -kanal, -rör, -tub. TT 1887, s. 115. TeknOrdb. 1010 (1951).
(I 4, 6) -LIGGARE, r. l. m. post. liggare för anteckning av postanvisningar o. postpaket (utan postförskott) som återsändas l. insändas till generalpoststyrelsen, förr äv. sådana som eftersändes. Döss o. Lannge (1915).
(I 2) -LOTSNING. sjöt. lotsning som en lots utför på vägen tillbaka från en plats, dit han just lotsat ett fartyg. SFS 1881, nr 8, s. 19.
(I 11 b) -MATCH. sport., spelt. match l. tävling varmed en tidigare match l. tävling gengäldas; jfr -besök, -kamp, -landskamp. IdrBl. 1924, nr 16, s. 3 (om bandymatch). Returmatch i schack. DN(A) 1946, nr 2, s. 9.
(I 5) -OLJA, r. l. f. tekn. maskinolja som efter att ha fyllt sin funktion går tillbaka ut. IdrBl. 1935, nr 121, s. 4.
(I 4) -PAKET. post. paket som återsändes till adressaten. Döss o. Lannge 952 (1915).
(I 5) -PANNA. tekn. = -ångpanna. TT 1897, Allm. s. 209.
(I 4 b) -PASSNING. sport. i fotboll o. d.: passning varigm bollen returneras (se returnera II 1 c). IdrBl. 1935, nr 55, s. 2. —
-PORTO. [jfr d. returporto] post.
1) till I 4: porto som erlägges för försändelse (numera bl. paket) som av postvärket återsändes till avsändaren. SPF 1853, s. 71.
2) (förr) till I 6: porto för eftersändning av försändelse. Geijer Postförf. (1880).
3) (numera icke i fackmässigt spr.) till I 4, 11 b: svarsporto. Snellman o. Osterman (1903). Rootzén Vård. 82 (1930).
-POST. särsk. (†) till I 2: post som medföres av postbud på återvägen. Tersmeden Mem. 5: 195 (1781).
(I 11 a) -PREMIE.
1) (numera knappast br.) försäkr. vid försäkring: del av försäkringspremie som återbetalas. Snellman o. Osterman (1903).
2) handel. vid premieaffär: avgift som erlägges, om ett avtal icke fullgöres. SvBanklex. 424 (1942).
(I 11 a) -PROVISION. [jfr d. returprovision] del av provision som återlämnas; särsk. om del av provision som en handelsagent avstår åt köparen l. en försäkringsagent avstår åt försäkringstagaren. HandInd. 187 (1926). SvBanklex. (1942).
(I 2) -RESA, r. l. f. resa tillbaka, återresa; i sht i fråga om återresa med allmänt trafikmedel o. företrädesvis i uttr. tur- och returresa, resa fram o. tillbaka. Flodström Sthmstar. 9 (1894).
(I 2) -RESANDE, p. adj. som reser tillbaka; vanl. i substantivisk anv.; i sht i fråga om återresa med allmänt trafikmedel o. företrädesvis i uttr. tur- och returresande, resande fram o. tillbaka. Flodström Sthmstar. 19 (1894).
(I 8) -RÄKNING. [jfr t. retourrechnung] bankv. rekambioräkning, återväxelräkning. Flügel Köpm. 273 (1843).
(I 4) -RÄTT, r. l. m. handel. rätt att returnera en mottagen handelsvara. Ni har full returrätt under 8 dagar. SvD(A) 1939, nr 55, s. 5.
(I 5) -RÖR. tekn. jfr -ledning. Nerén (1930). TeknOrdb. 1010 (1951).
(I 2) -SKEPP. [jfr d. returskib, (ä.) t. retourschiff] (†) skepp som återvänder efter en långfärd; företrädesvis om återvändande ostindie- o. västindiefarare. Brask Pufendorf Hist. 286 (1680). SP 1792, nr 6, s. 3.
(I 2) -SKJUTS. (numera bl. tillf.) skjuts tillbaka l. hem. SAOL (1900). Östergren (1936).
(I 4 b) -SKOTT. sport. i fråga om bollskott; jfr -boll. IdrBl. 1935, nr 4, s. 11.
(I 2 b) -SPEL. (†) i brädspel: den del av spelet, då man med brickorna går i riktning tillbaka (mot den plats varifrån man börjat). Wilson Spelb. 229 (1888).
(I 4) -SÄND, p. adj. handel. sänd i retur. Östergren (1936).
(I 4) -SÄNDNING. [jfr t. retoursendung] handel. sändning av handelsvara o. d. i retur; äv. konkret, om vad som sändes i retur. KatalNK 1903—04, s. 2 (konkret).
(I 4) -TERMIN. handel. termin inom vilken det är tillåtet att sända en handelsvara i retur. Oldenburg Bok 148 (1923).
(I 5) -TUB. tekn. i eldrörspanna: tub genom vilken förbränningsprodukterna ledas tillbaka (i riktning mot utgångspunkten). 2NF 33: 1067 (1922).
(I 2, 7) -VARA, r. l. f. [jfr t. retourware] (numera bl. tillf., ngt arkaiserande) handelsvara som utgör l. ingår i ett fartygs o. d. returlast l. som (särsk. vid handeln mellan olika länder) utgör en bytesvara som lämnas l. erhålles i utbyte mot andra förnödenheter; äv. ungefär liktydigt med: exportvara resp. importvara; företrädesvis i pl. Carl xii Bref 429 (1718). Rike skogar af allehanda slags furor uti skogsparkerne i .. Niurunda .. (m. fl.) socknar .. skola finnas, som äre tiänlige til master, spiror .. och plankor, hvarmed .. rikets retourvaror (kunde) ökas. 2RA 1: 610 (1723). De Retour-Varor, som Svenska Skepp skulle kunna vid hemresan til Sverige medbringa. VetAH 1768, s. 317. Ymer 1942, 3—4: 422. —
-VÄXEL. bankv.
1) [jfr t. retourwechsel] till I 8: återväxel, rekambioväxel. Flügel Köpm. 273 (1843).
2) till I 11 a: växel som uppdragsgivaren återkallar från inkassoombud. SvBanklex. (1942).
(I 2) -ÅKNING. (mera tillf.) jfr -resa. SvD(A) 1922, nr 84, s. 2.
(I 5) -ÅNGPANNA~020. eldrörspanna med returtuber. TT 1898, M. s. 1.
(I 11 a) -ÖVERSÄTTNING~0020. (mera tillf.) översättning av en föreliggande översättning tillbaka till det språk från vilket den är översatt. Globen 1942, s. 49.
B (†): RETURS-FLOTTA, se A.
Spoiler title