ROCKRING rok3~riŋ2, äv. ROCKERING rok3e~, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(rock- 1958 osv. rocke- 1957)
Etymologi
[av nor. rokkering; sannol. av rokke, vagga (se ROCKA, v.2), o. ring (etymologiskt identiskt med RING, sbst.1); förleden dock möjl. av (l. i varje fall associerad med) ROCK, sbst.4, l. ROCKA, v.2; kroppsrörelserna vid användande av en rockring erinra om rörelserna vid rock. — Jfr ROCKA, v.3]
ss. leksak l. för motions skull använt redskap bestående av en ring av plast l. dyl. som anbringas omkring midja l. höfter l. hals l. arm l. ben o. sättes i rotation gm svängningar med kroppen, hularing. Den jätteroliga ”flugan” från Norge rocke-ringen demonstreras .. i dag. GbgP 1957, nr 217, s. 7.SDS 1958, nr 284, s. 18.
