SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2001  
SÅSA 3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[avledn. av SÅS o., i bet. 2 o. 6, möjl., tillsammans med SÅSIG, anslutet till ordparet SÖLA : SÖLIG samt i bet. 6 äv. till DÅSA : DÅSIG. — Jfr SÅSIG]
1) (numera mindre br.) motsv. SÅS 1, med avs. på mat: hälla sås över, begjuta med sås, slå sås på; förr äv.: doppa i sås; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Holmberg 2: 732 (1795). Såsa .. Slå sås på, doppa i sås. Weste FörslSAOB (c. 1817). Hvad är den (dvs. vätterrödingen), / Hur den må stufvas eller såsas än, / Emot vår hafslax. Franzén Skald. 3: 521 (1829). Otjänliga för magen äro alla ljumma, salta, starkt såsade, mycket söta samt feta saker. Odenius 2Celsus 126 (1906). (Beignets) fyllas med fruktmos, sylt, finskuren såsad frukt eller .. kräm. Escoffier 2: 257 (1928).
2) spilla sås på (ngn l. ngt); äv. allmännare: (med ngt tjockflytande o. brunaktigt) smutsa ner; anträffat bl. i de särsk. förb. SÅSA NED, SÅSA TILL.
3) (i fackspr.) motsv. SÅS 2 a, med avs. på tobaksblad: begjuta, äv. bestänka, med sås; särsk. ss. vbalsbst. -ning; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Dalin (1854). (Strängen av snodda tobaksblad) såsas .. och torkas för att efter ytterligare såsning .. skäras i vissa längder. 2NF 29: 245 (1919). En särskild form av tuggtobak, den s. k. rökstången, en hårdt hoppressad kaka af lösa såsade tobaksblad inlagda i ett .. täckblad. Därs. Finaste tobak, väl såsad. Östergren (cit. fr. 1946). SAOL (1986).
4) (mera tillf.) motsv. SÅS 2 b: avge såsig vätska. De vanliga vecken i halshuden hade rodnat och börjat såsa. Tänk om det var eksem! Jersild BabH 94 (1978).
5) belägga med (olja l. färg som påminner om) sås (se d. o. 2 b); anträffat bl. i ssgn IN-SÅSA.
6) (vard.) om person: vara (onödigt) långsam o. senfärdig, söla; äv. (mera tillf.) i förb. med prep.-adverbial inlett av prep. med o. med huvudord angivande vad man är upptagen av under såsandet. SAOL (1900). Släng på dig paltorna med samma och ligg inte och såsa så där! Engström Kryss 43 (1912). Alla människor kan drabbas av cancer, låt vara att många arter inte är livshotande och mycket väl går att bota. Sådana nyanser såsade man inte med i TV. DN 25 ⁄ 4 1969, s. 5. Reine, sade morsan. Stå inte och såsa! Jersild BarnÖ 193 (1976). — särsk. (mera tillf.) i (det äv. med huvudtrycket på fram uttalade) uttr. såsa sig fram, förflytta sig l. röra sig fram (onödigt) långsamt o. trögt, släpa sig fram. (TV-programmet) höll samma släpiga tempo som stadsbesök .. brukar hålla. Kameran såsar sig fram över gator och torg. GHT 11 ⁄ 11 1958, s. 11.
Särsk. förb.: SÅSA BORT10 4. (numera bl. mera tillf.) till 6, med avs. på tid: gm att såsa låta förgå till ingen glädje l. nytta. Ligga och dra sig i solen och såsa bort en dyrbar tid. Wester Reymont Bönd. 3: 199 (1924).
SÅSA NED10 4 l. NER4. till 2: spilla sås på; äv. allmännare: (med ngt tjockflytande o. brunaktigt) smutsa ner (ngn l. ngt); äv. refl., i uttr. såsa ner sig; äv. bildl.; jfr sås 2 b. (Sv.) såsa ned sig .. (eng.) make a mess of one’s self. Björkman (1889). Här i lifvet har vår himmelske pappa liksom släppt våra händer en smula för att .. se om vi skola snafva och såsa ner oss. Hedenstierna Svenssons 76 (1903). En herre, så ljuf och habil i sina manér .. går och såsar ner sig på detta vis med sin grofva skutteheja (dvs. en gift kvinna). Högberg Vred. 1: 93 (1906). Akta så att du inte såsar ner duken. SvHandordb. (1966).
SÅSA SIG FRAM10 0 4, se såsa 6 slutet.
SÅSA TILL10 4. (numera bl. mera tillf.) särsk. till 2, pejorativt, särsk. med avs. på ngt som målas: få att påminna om sås; i sht förr äv. refl., i uttr. såsa till sig, smutsa ner sig; jfr såsa ned. Björkman (1889). I de större oljemålningarna såsar .. (J. Öberg) gärna till landskapen, som verka som konserverade grönsaker. SvD 8 ⁄ 9 1929, s. 13.
Spoiler title
Spoiler content