SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SARGLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (Berndtson).
Etymologi
[sannol. intensivbildning till SARGA, v.2; jfr med avs. på bildningssättet SAGLA, v.2, o. sv. dial. targla, sarga (till TARGA)]
(†)
1) (lätt) sarga l. nagga (ngt). Dock händer wäl ofta, at .. (gäddan) endast biter och naggar på betet, tuggar och sarglar det, men för resten .. lemnar det. Enholm Anm. 2: 11 (1754).
2) (envist) upprepa samma sak, tjata; jfr SARGA, v.2 4, SAGGA, v.2, SAGLA, v.2 Berndtson (1880).
Spoiler title
Spoiler content