SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SELEKTION sel1ekʃω4n l. se1l-, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. select-)
Etymologi
[jfr t. selektion, eng. selection, fr. sélection; av lat. selectio (gen. -ōnis), vbalsbst. till seligere (se SELIGERA)]
(i sht i fackspr.) utväljande, urval. NF (1890). (Gm) läkareundersökning .. sker (vid försäkring) ett urval, en selektion, varigenom sjuka .. personer så vitt möjligt frångallras. TMatFysKemi 1931, s. 141. Det förefaller också troligt, att .. restriktionsåtgärder i form av en negativ selektion .. haft sin andel i den nedåtgående studentfrekvensen mellan 1750 och 1770. HT 1949, s. 18. SvGeogrÅb. 1957, s. 30. — jfr RÅ-SELEKTION. — särsk.
a) i sht ärftl. om det urval som sker bland olika individer av levande organismer antingen därigm att de individer som bäst motsvara de krav som de givna levnadsbetingelserna ställa få överhanden l. äro de enda som överleva (det naturliga urvalet) l. ss. en följd av åtgärder vid avel l. odling l. forskningsexperiment o. d. (i syfte att få fram individer l. arter med vissa önskade egenskaper). Ljus 1902, s. 256. Enligt Darwin sker denna utveckling (från lägre till högre former) väsentligen genom urval (selektion) av de bättre utrustade. Öhrvall RudOrg. 6 (1906). Genom att underlåta att använda .. röda djur i aveln bedriver man urval eller selektion mot rött. SvLantbrLex. 1073 (1941). (Av vetenskapen) får människan sin plats på den väg, som längs selektionens och eliminationens oändliga linje av lyckade och misslyckade ”tillfälliga” mutationer slingrar sig genom skapelsens myller av organismer. Ruin SjunknH 206 (1956).
b) (mera tillf.) el.-tekn. om förhållandet att en radiomottagare l. radioantenn l. televisionsapparat o. d. från de elektromagnetiska signaler som nå den bortskiljer alla frekvenser ovanför o. under det relativt smala område för vilket mottagaren osv. är avstämd; jfr SELEKTIVITET 2. (Radiomottagaren) måste .. vara ytterst selektiv och äga en knivskarp avstämning för att undgå störningar genom interferens mellan grannarna i etern. Men selektionen får inte drivas för långt, emedan man då äventyrar ljudets kvalitet. SvD(A) 1933, nr 313, s. 7.
Ssgr: SELEKTIONS-DÖDLIGHETSTABELL~00102. försäkr. dödlighetstabell uppgjord efter försäkringstagares ålder o. med hänsyn tagen till den tid som förflutit från den tidpunkt då försäkringen togs, urvalsdödlighetstabell. SvFörsäkrTerm. 31 (1950).
(a) -EFFEKT. ärftl. effekt av selektion. Bonnier o. Tedin BiolVar. 223 (1940).
(a) -FAKTOR, r. l. m. ärftl. faktor av betydelse för selektionen. Key Allsegr. 2: 52 (1924). SvVäxtförädl. 2: 779 (1951).
-FILTER. [jfr t. selektionsfilter] fotogr. ljusfilter med synnerligen stor förmåga att absorbera ljus av andra spektralfärger än den som filtret är avsett att genomsläppa; särsk. om sådant filter använt vid färgfotografering enl. trefärgsprincipen, bandparsfilter. 2NF 36: 399 (1924).
(a) -FÖRFARANDE, n. ärftl. jfr -metod. NordMed. 1954, s. 957.
(a) -LÄRA(N). [jfr t. selektionslehre] (i fackspr.) lära(n) om (det naturliga) urvalet o. dess betydelse för djur- o. växtarternas utveckling o. differentiering; jfr darwinism. Ljus 1902, s. 253. VäxtLiv 4: 163 (1938).
-METOD. särsk. ärftl. till a: metod (för avel l. förädling) varvid selektion användes; metod för selektion. Man sökte förädla utsädet genom selektionsmetoden eller det s. k. metodiska urvalet. Almquist Ärftl. 68 (1912). SvVäxtförädl. 2: 248 (1951).
-METODIK. särsk. ärftl. till a: metodik använd för åstadkommande av selektion. VäxtLiv 4: 221 (1938).
(a) -PRINCIP(EN). [jfr t. selektionsprinzip] (i fackspr.) jfr -lära(n). 2NF 21: 1028 (1914).
(a) -PRODUKT. ärftl. (individ l. art som utgör en) produkt av selektion. SvVäxtförädl. 2: 533 (1951).
(a) -TEORI(EN). [jfr t. selektionstheorie] (i fackspr.) jfr -lära(n). SvTidskr. 1871, s. 521.
(a) -VERKAN. [jfr t. selektionswirkung] ärftl. verkan som åstadkommer l. är av betydelse för selektion. VäxtLiv 4: 155 (1938).
(a) -VÄRDE. [jfr t. selektionswert, eng. selection value] ärftl. om ngts värde med hänsyn till (vad som är av betydelse för) det naturliga urvalet. 2NF 35: 302 (1923). VäxtLiv 4: 153 (1938).
Avledn.: SELEKTIONERA, se d. o.
SELEKTIONISTISK10040 l. 01040, adj.; adv. -T. [jfr eng. selectionist, adj., fr. sélectionniste, adj.] (i fackspr., mera tillf.) till a: som ansluter sig till l. ger uttryck åt l. präglas av l. har avseende på selektionsläran; jfr darwinistisk. Den selektionistiska uppfattningen. VäxtLiv 4: 164 (1938).
Spoiler title