SOFSIG -ig2 (så`ffsigg Dalin), adj.; adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. såfsig, som går med släpande steg, orenlig, slaskig; till SOFSA. — Jfr SJOFSIG]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om väg o. d.: täckt med lös l. slaskig snö (o. därför besvärlig att gå på); äv. om snö: lös l. slaskig. Gatorna äro sofsiga. Dalin (1854). LoW (1889; om snö).
SAOB
