SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1983  
SPARTANSK sparta4nsk, förr äv. SPARTANISK, adj.; adv. = (†, Lagerbring HistLit. 380 (1748: Spartanisk)), -T (Tegnér MinnSilh. 126 (c. (1898) osv.).
Ordformer
(-isk 1748. -sk 1807 osv.)
Etymologi
[jfr d. spartansk (ä. d. äv. spartanisk), t. spartanisch, eng. spartanic, lat. spartanus, gr. σπαρτιᾱτικός till SPARTAN o. SPARTA]
1) som har avseende på l. samband med l. tillhör l. är kännetecknande för forntidens spartaner l. Sparta l. som härstammar från l. är hemmahörande i forntidens Sparta; äv.: som härstammar från l. är hemmahörande i den år 1834 nygrundade staden Sparta; äv. ss. adv. (Xenofon blev) af Athenienserna .. med landsflycktighet belagd, såsom den der war Spartanisk sinnad. Lagerbring HistLit. 380 (1748). Grimberg VärldH 2: 258 (1927; om statsskick). Spartanska kolonister (har) slagit sig ned i Kyrene. Nilsson ArkeolUppt. 82 (1933). I bussen mellan Tripolis och Sparta var den proverbiale fridstöraren en gladlynt spartansk bonde, klädd i en blårutig blus. Ståhl VinOliv. 142 (1937). En överlägsen spartansk armé ryckte .. in i Beotien under befäl av kung Kleombrotos. Henrikson AntikHist. 1: 130 (1958).
2) [eg. utvidgad l. bildl. anv. av 1] som följer l. är i enlighet med en (sådan) sträng, asketisk uppfattning om seder o. moral o. d. (som utmärkte l. för tanken till spartanerna); förnöjsam l. (ytterst) anspråkslös l. sparsam; (ytterst) enkel l. torftig; om livsföring o. d.: härdande l. sträng l. stram l. hård o. d.; ss. adv. bestämmande adj. äv. närmande sig förstärkande innebörd. En spartansk måltid. Ha spartanska vanor. Leva spartanskt. Spartanskt enkel livsföring. Ett spartanskt möblerat rum. SvLitTidn. 1820, sp. 126. Han höll på spartanska seder, på renhet i tankar och tal. Ahrenberg Männ. 5: 202 (1910). (Geijer) saknar (som hävdatecknare) blick för det komplicerade, pittoreska och är spartanskt kärf i sin skildring. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 493 (1913). (Studenterna på 1860-talet) bodde tarvligt och levde spartanskt, vad kosten beträffar. LundagKron. 1: 197 (1918). Jag har aldrig .. hört talas om en expedition, som varit så spartanskt utrustad, som vår. Uggla Haslund Jab. 52 (1932). Rummet var ytterst spartanskt inrett. I vrån snett under fönstret låg en madrass direkt på golvet. Ruin SjunknH 169 (1934, 1956).
Avledn.: SPARTANSKA, f. spartansk kvinna. Holmberg 2: 812 (1795). SAOL (1973).
SPARTANSKHET, r. l. f. [jfr d. spartanskhed] om egenskapen l. förhållandet att vara spartansk; särsk. bildl. Levertin Magistr. 56 (1900). Man vinnlade sig (i det franska måleriet under 1800-talets förra hälft) avsiktligt om spartanskhet i färg för att desto kraftigare i sin konst markera tidens stränga allvar. Kjellin Troili 2: 8 (1917). SAOL (1973).
Spoiler title
Spoiler content