SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STAKLÖDJA sta3k~löd2ja, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(staake- 1650. stack- 1789. stak- (-aak-) c. 1648 osv. -lödja (-lödia) c. 1648 osv. -lödor, pl. 1650)
Etymologi
[ssg med STAKE; senare leden är sannol. sv. dial. (Dal.) löda resp. lödja, stor mängd av ngt, avledn. av LOD, sbst.3]
om en vid Falu koppargruva förr använd enkel ställning av trä för uppmätning av viss större kvantitet ved (vanl. 3 × 3 × 1 aln, famn (se d. o. II 4) l. cirka 3 m3 l. 1 1/4 stavrum); äv. om vedkvantiteten. Staklödian kostar 1/4 D(aler) hwitmynt, efter staklödian är större än stafrummet. KopparbrKalk. c. 1648, fol. 2 a. Bergsmannen sielf upsätter weden i Staklödian. Bergv. 1: 201 (1649). Stacklödja kallas en famn grufveved vid Falun. Rinman (1789). Lindroth Gruvbrytn. 1: 267 (1955).
Spoiler title
Spoiler content