SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TEOFYLLIN te1ofyli4n l. te1ω-, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. th-. -fyllin 1907 osv. -phyllin 19261949)
Etymologi
[jfr t. theophyllin, eng. theophylline, fr. théophylline; bildat senast 1888 av A. Kossel till TE, sbst., o. gr. φύλλον, blad (se KLOROFYLL) med den i namn på kemiska ämnen vanliga ändelsen -in]
hjärtstimulerande, luftrörsvidgande o. urindrivande alkaloid som förekommer i teblad. Teofyllin .. isomert med teobromin, ingår i téblad och bildar i kokande vatten lättlösliga tavlor. Euler Växtk. 1: 196 (1907). I (doping)provet (från travhästen) påträffades de förbjudna ämnena koffein och teofyllin. KvällsP 26 ⁄ 5 2000, s. 53.
Spoiler title
Spoiler content