SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TRADITIONELL trad1iʃωnäl4, förr äv. TRADITIONAL, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-al 18351848. -ell (-el) 1828 osv.)
Etymologi
[jfr t. traditional, traditionell, eng. traditional, fr. traditionnel; till TRADITION. — Jfr TRADITIONALISM, TRADITIONALIST]
om sak l. företeelse: som grundar sig på l. fortplantas gm tradition (se d. o. 3); äv.: som äger rum l. förekommer i enlighet med l. överensstämmer med l. är karakteristisk för traditionen (se TRADITION 5), etablerad l. sedvanlig; äv.: omodern; äv. om person: som följer traditionen, traditionsbunden; äv. med negativ bibet.: bakåtsträvande. Det var dags för den traditionella julfesten. Allmogens benägenhet för det gamla och traditionella är bekant, äfven då det nya, som erbjudes, är ögonskenligen bättre. Tegnér (WB) 6: 251 (1828). Det är bekant, att menskliga bildningen är traditionell och går från ett slägte till ett annat. SvLittFT 1836, s. 419. Det fäderneärfda och traditionella. Hahr ArkitH 133 (1902). Det var .. första gången som kung Oscar II och drottning Sofia skulle visa sig i all den traditionella glansen på Kungl. Djurgården. Lagergren Minn. 1: 457 (1922). Att vara traditionsmedveten är bra, medan däremot få människor i dag vill kallas traditionella. Gaunt o. Löfgren MytSv. 14 (1984). Många traditionella arbetsuppgifter har försvunnit, men istället har det uppstått nya. ADBDig 183 (1992). Bourgogne är lite mer raffinerad och lite mindre traditionell och tråkig. DN 29 ⁄ 12 2002, s. B2.
Spoiler title
Spoiler content