TRANSKRIBERA tran1skribe4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-skr- 1900 osv. -sskr- (-sscr-) 1887–1947)
Etymologi
[liksom t. transkribieren, eng. transcribe av lat. transcribere, av trans, över (se TRANS-), o. scribere, skriva (se SKRIVA, v.). — Jfr TRANSKRIPTION]
överföra (ngt) till (annan) skriven form l. annan (musikalisk) gestaltning l. uttrycksform o. d.
a) överföra (ord l. text) från ett teckensystem till ett annat (särsk. till fonetisk skrift) l. (inspelat tal) till skrift; jfr c o. TRANSLITTERERA. Transscriberade texter kunna bli af stor nytta för undervisningen i språkens rätta uttal. Verd. 1887, s. 121. Att transkriberade namn skola behålla sin grekiska stavning men betonas på latinskt sätt. Björck Djäkn. 55 (1953). Samtal har spelats in på band som sedan transkriberats. DN(A) 23 ⁄ 12 1963, s. 5.
b) överföra (musikstycke) dels från ett slags noter till ett annat (utan förändring av det musikaliska innehållet), dels till annan besättning än den ursprungliga (gm mer l. mindre ingripande bearbetning); äv.: överföra (klingande musik) till notskrift, uppteckna. Ekbohrn (1904). Noterna till en cellokonsert av Haydn som .. (han) transkriberat för piano. Malmsten DagKastanj. 20 (1994). (Hon) lät bland annat transkribera noter och ge uruppförande i modern tid av Werdiers musik. GbgP 3 ⁄ 9 1996, s. 22. Att musiketnologer arbetar med gehörsbaserad musik som måste överföras till ett visuellt format (dvs i normalfallet transkriberas till noter). Lundberg o. Ternhag Musiketno. 86 (2002).
c) (med anslutning till a) överföra (ord l. text) från ett språk l. en genre o. d. till ett annat resp. en annan; översätta l. omdikta l. omforma. Berättelsen är transkriberad för teater. (I) omdiktningen af Psaltarens 139:de psalm .. är början beundransvärdt troget transskriberad, medan slutet är hållet mera fritt. Söderhjelm Runebg 2: 421 (1906). Att brodern i Holland transkriberade sitt namn (Björnståhl) och kallade sig Beerstaal. 3SAH LVII. 2: 15 (1946). När konceptet .. sändes till fröken Olander, var det hon, som transskriberade den värmländska dialekten till högspråket. HLittSt. 23: 409 (1947).
