som är tilltufsad, rufsig; äv.: (illa) medfaren. Tufsig .. (dvs.) rufsig, tillskrynklad. WoJ(1891). Den enda han tycker ser lite tufsig ut är fästmannen. Aurell NBer. 27(1949). En liten tufsig gräsmatta med blå och gul krokus och en sädesärla. SvD(B) 1956, nr 125, s. 6. Forma håret som till den taggiga och tufsiga frisyren. FeminaMånMag. 2003, nr 2, s. 42.
SAOB
