SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUNDER tun4der, förr äv. TÖNDER, n.; best. -dret.
Ordformer
(tundel 1791. tunder (-dh-) 1582 osv. tundur 1712. tunner c. 16541732. tynder 17121891 (:tyndersvamp). tynner 1626. tönder 17791943. tönner 1826 (: Tönner-svamp)1916)
Etymologi
[fsv. tunder, tönder; motsv. fd. tunder (d. tønder), fvn. tundr, fsax. tundra, mlt. tunder, mnl. tonder (nl. tondel), fht. zuntra, mht. zunder (t. zunder), feng. tynder (eng. tinder); sannol. till det verb som föreligger i got. tundnan, bli (upp)tänd (se TÄNDA)]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) del l. stycke av lättantändligt torrt material l. ämne (ss. (förmultnat) trä l. bark) (använt ss. tändmedel (vid eldgivning medelst elddon)), fnöske; äv. dels koll. l. ss. ämnesnamn, om anhopning l. samling av sådant material osv., dels mer l. mindre bildl., om upphov l. första början till ngt (som utvecklas l. växer sig stort l. sprider sig o. d.). Then läran är .. icke itt tunder til en Christeligh kärleek, vthan siälffua gnistan til at uptenda heluitis eeld. PErici Musæus 5: 102 b (1582). Hon had’ ett Eld-fyre på sijn hand, Stål, tunder, och flinta. Stiernhielm Herc. 28 (1658, 1668). Af den(n)e hetta (förorsakades) allestädes en stor fruchta(n) för Wådeldar; i det .. all ting så bereddes at hastigt taga Eld, såsom hade altsammans warit tunder och fnöske. KyrkohÅ 1936, s. 152 (1703). Win är onda lustars tunder. Scherping Cober 2: 440 (1737). I södra delen av landet .. bereddes tändmedel, tunder, av de inre, ruttna delarna av ek, bok och björk. Kulturen 1939, s. 106. Ur en murken furustubbe tog han töre och tunder till upptändningen. Moberg Rid 136 (1941).
2) (†) om (på trädstam l. stubbe o. d. växande o.) för beredning av tunder (i bet. 1) särskilt lämpad svamp, särsk. dels om arten Fomes fomentarius (Fr.) Kickx, fnöskticka, dels om arten Phellinus igniarius (Lin.) Quél., eldticka; jfr TUNDER-SVAMP. Broman Glys. 3: 756 (1724). Wahlenberg FlSv. 960 (1826; om P. igniarius (Lin.) Quél.). Tunder, Fnösk-Svamp. Växer på Bok och Björk, oftare på den förra. Wikström ÅrsbVetA 1836, s. 294. Fatab. 1916, s. 250.
Ssgr (till 1): TUNDER-ASK. (†) ask för förvaring av tunder; jfr -dosa. Heinrich (1814). SAOL (1998).
-DOSA. (†) tunderask. Lagerström Bunyan 2: 55 (1727). Ett fängkruthorn med tunderdosa. Livrustk. 193739, s. 66. Östergren (1963).
Spoiler title
Spoiler content