publicerad: 2017
VISUELL vis1ɯäl4, adj.; adv. -T.
Etymologi
[liksom d. visuel av fr. visuel, av ffr. visuel (äv.: visual), av senlat. visualis, avledn. av visus, syn (se VISION). — Jfr VISUALISER, VISUALISERA]
som har avseende på l. hör samman med synen; särsk. i uttr. visuellt minne, synminne. Det har visat sig, att vi ha tre olika typer att räkna med: det visuella minnet .. det auditiva .. samt det motoriska minnet. Larsson Kunsk. 67 (1909). Intresset väcktes visuellt, men genom beröringen .. kompletterades och berikades intrycket. Form 1950, s. 9. Först då barnet lärt att utnyttja det defekta hörselsinnet, tages det visuella sinnet i bruk för avläsningen av munnens rörelser. Bergstrand SvLäkS 475 (1958). — särsk.
a) som uppfattas l. förmedlas av synen; äv. om instrument l. apparat o. d.: som används l. är avsedd att användas för synsinnet. 2NF 26: 1431 (1917). Stjärnspektra, sådana som de ses med ögat i en visuell kikare. Strömgren AstrMin. 1: 71 (1921). Dagens kulturklimat, där verbala och visuella stimuli dominerar. OoB 1963, s. 153. Skepnaden var en aning suddig i konturerna, samma slags visuella störning som var vanligt på äldre hologramreproduktioner. Larsson MimersBr. 124 (1996).
b) som återger synintryck i l. som framkallar l. skapar inre bilder. De auditiva och de visuella minnesbilderna .. (kan) ofta stegras till hallucinationer. Noreen VS 5: 11 (1904). Ett äkta romantiskt drag: musiken vill i viss mån locka fram en visuell förnimmelse. Jeanson o. Rabe 2: 176 (1931). Man gör inte visuell eller visionär poesi genom att beskriva tavlor, på sin höjd åstadkommer man målerisk eller pittoresk poesi. BonnierLM 1954, s. 387.
c) om person: vars perception är starkt beroende av synsinnet; äv.: vars föreställningar l. minnen främst består av inre bilder; äv. i överförd anv. Den visuelle försökspersonen angifver bokstäfverna i den ordning, hvaruti de te sig för honom i hans föreställning, ofta alldeles planlöst och icke i den ordningsföljd, i hvilken han sett dem. Herrlin Minnet 111 (1909). Berättarens starka visuella fantasi ger boken närmast tycke av en färgrik och figurrik gobelängsvit. Linder IbsStrindbg 233 (1936). De visuella lär sig genom att uppfatta och tänka i bilder. SDS 3/4 1990, 2: 2.
Spoiler title
Spoiler content