publicerad: 2015
tristess
trist·ess
[‑es´]
substantiv
~en ~er • dysterhet, tråkighet
Singular | |
---|---|
en tristess | obestämd form |
en tristess | obestämd form genitiv |
tristessen | bestämd form |
tristessens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tristesser | obestämd form |
tristessers | obestämd form genitiv |
tristesserna | bestämd form |
tristessernas | bestämd form genitiv |