publicerad: 2015
tåga
1tåga
substantiv
~n tågor 1 växtfiber i lin2 knappast pl.; uthållighet, seghet, seg kraft
Singular | |
---|---|
en tåga | obestämd form |
en tågas | obestämd form genitiv |
tågan | bestämd form |
tågans | bestämd form genitiv |
Plural | |
tågor | obestämd form |
tågors | obestämd form genitiv |
tågorna | bestämd form |
tågornas | bestämd form genitiv |
2tåga
verb
~de ~t • gå i procession, marschera
Finita former | |
---|---|
tågar | presens aktiv |
tågas | presens passiv |
tågade | preteritum aktiv |
tågades | preteritum passiv |
tåga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tåga | infinitiv aktiv |
att tågas | infinitiv passiv |
har/hade tågat | supinum aktiv |
har/hade tågats | supinum passiv |
Presens particip | |
tågande |
tåga av
• armén tågade av el. avtågade
tåga in
• soldaterna tågade in el. (sällan) intågade i staden