publicerad: 2015
underställa
under|ställa
verb
‑ställde ‑ställt • för prövning hänskjuta till; ställa under ledning av
Finita former | |
---|---|
underställer | presens aktiv |
underställs (underställes) | presens passiv |
underställde | preteritum aktiv |
underställdes | preteritum passiv |
underställ | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att underställa | infinitiv aktiv |
att underställas | infinitiv passiv |
har/hade underställt | supinum aktiv |
har/hade underställts | supinum passiv |
Presens particip | |
underställande | |
Perfekt particip | |
en underställd + substantiv | |
ett underställt + substantiv | |
den/det/de underställda + substantiv | |
den underställde + maskulint substantiv |