publicerad: 2015
återkomma
åter|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer • ofta bildl.: jag vill återkomma el. (sällan) komma åter till den tidigare diskussionen
| Finita former | |
|---|---|
| återkommer | presens aktiv |
| återkom | preteritum aktiv |
| återkom | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att återkomma | infinitiv aktiv |
| har/hade återkommit | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| återkommande | |
| Perfekt particip | |
| en återkommen + substantiv | |
| ett återkommet + substantiv | |
| den/det/de återkomna + substantiv | |
| den återkomne + maskulint substantiv | |


