publicerad: 2015
äktenskap
äkt·en·skap
substantiv
~et; pl. ~ • erkänd samlevnadsform mellan två människor
Singular | |
---|---|
ett äktenskap | obestämd form |
ett äktenskaps | obestämd form genitiv |
äktenskapet | bestämd form |
äktenskapets | bestämd form genitiv |
Plural | |
äktenskap | obestämd form |
äktenskaps | obestämd form genitiv |
äktenskapen | bestämd form |
äktenskapens | bestämd form genitiv |