publicerad: 2015
älskarinna
älsk·ar·inna
[‑in`a]
substantiv
~n älskarinnor • kvinnlig kärlekspartner
Singular | |
---|---|
en älskarinna | obestämd form |
en älskarinnas | obestämd form genitiv |
älskarinnan | bestämd form |
älskarinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
älskarinnor | obestämd form |
älskarinnors | obestämd form genitiv |
älskarinnorna | bestämd form |
älskarinnornas | bestämd form genitiv |