publicerad: 2015
floskel
floskel
[flås´kel]
substantiv
~n floskler • mest i pl.; tom fras: talet var fullt av floskler
Singular | |
---|---|
en floskel | obestämd form |
en floskels | obestämd form genitiv |
floskeln | bestämd form |
floskelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
floskler | obestämd form |
flosklers | obestämd form genitiv |
flosklerna | bestämd form |
flosklernas | bestämd form genitiv |