publicerad: 2015
fritänkare
fri|tänk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑tänkarna • gudsförnekare, ateist
Singular | |
---|---|
en fritänkare | obestämd form |
en fritänkares | obestämd form genitiv |
fritänkaren | bestämd form |
fritänkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fritänkare | obestämd form |
fritänkares | obestämd form genitiv |
fritänkarna | bestämd form |
fritänkarnas | bestämd form genitiv |