publicerad: 2015
hellen
hell·en
[‑e´n]
substantiv
~en ~er • forntida grek
Singular | |
---|---|
en hellen | obestämd form |
en hellens | obestämd form genitiv |
hellenen | bestämd form |
hellenens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hellener | obestämd form |
helleners | obestämd form genitiv |
hellenerna | bestämd form |
hellenernas | bestämd form genitiv |