publicerad: 2015
hiva
hiva
verb
~de ~t • ⟨särsk. sjö.⟩ vinda upp med (ankar)spel, hissa upp; vräka över bord; slänga
Finita former | |
---|---|
hivar | presens aktiv |
hivas | presens passiv |
hivade | preteritum aktiv |
hivades | preteritum passiv |
hiva | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att hiva | infinitiv aktiv |
att hivas | infinitiv passiv |
har/hade hivat | supinum aktiv |
har/hade hivats | supinum passiv |
Presens particip | |
hivande | |
Perfekt particip | |
en hivad + substantiv | |
ett hivat + substantiv | |
den/det/de hivade + substantiv |