publicerad: 2015
fris
1fris
substantiv
~en ~er [fri`s‑] • bjälklagsdel närmast över arkitrav; vågrätt band med ornament på vägg
Singular | |
---|---|
en fris | obestämd form |
en fris | obestämd form genitiv |
frisen | bestämd form |
frisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
friser | obestämd form |
frisers | obestämd form genitiv |
friserna | bestämd form |
frisernas | bestämd form genitiv |
2fris
substantiv
~en ~er [fri´s‑] • friser ett germanskt folk som till största delen bor i Nederländerna
Singular | |
---|---|
en fris | obestämd form |
en fris | obestämd form genitiv |
frisen | bestämd form |
frisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
friser | obestämd form |
frisers | obestämd form genitiv |
friserna | bestämd form |
frisernas | bestämd form genitiv |