SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
göra
1göra substantiv ~t arbete: ​träl­göra; ​kvinno­göra
Singular
ett göraobestämd form
ett görasobestämd form genitiv
göratbestämd form
göratsbestämd form genitiv
2göra verb gjorde, gjort, gjord n. gjort, pres. gör konjunktiv göre göra pann­kakor; ​barnen hade inget att göra; ​göra ngn illa; ​Lisa satt och läste, och det gjorde Anna ock­så; ​(lyck­sökare) göre sig ej besvär är inte önsk­värda
Finita former
görpresens aktiv
görs (göres)presens passiv
görepresens konjunktiv
gjordepreteritum aktiv
gjordespreteritum passiv
görimperativ aktiv
Infinita former
att görainfinitiv aktiv
att görasinfinitiv passiv
har/hade gjortsupinum aktiv
har/hade gjortssupinum passiv
Presens particip
görande
Perfekt particip
en gjord + substantiv
ett gjort + substantiv
den/det/de gjorda + substantiv
göra an lägga till vid brygga, gå in i hamn; ta känning med land; fästa lina: ​göra an el. angöra en brygga
Infinita formeratt göra aninfinitiv aktivPresens participangörandePerfekt participen angjord + substantivett angjort + substantivden/det/de angjorda + substantiv
göra bort lura
Infinita formeratt göra bortinfinitiv aktivPresens participbortgörandePerfekt participen bortgjord + substantivett bortgjort + substantivden/det/de bortgjorda + substantiv
göra bort sig göra en svår tabbe
Infinita formeratt göra bort siginfinitiv aktiv
göra ner trycka ner, kränka: ​göra ner el. (sällan) nedgöra ngn
Infinita formeratt göra nerinfinitiv aktivPresens participnergörandePerfekt participen nergjord + substantivett nergjort + substantivden/det/de nergjorda + substantiv
göra sig ta sig bra ut
Ordform(er)göra sig
göra sig till upp­träda o­naturligt
Infinita formeratt göra sig tillinfinitiv aktiv
göra upp tänka ut, skapa: ​göra upp el. (sällan) uppgöra en plankomma över­ens: ​göra upp i godo
Infinita formeratt göra uppinfinitiv aktivPresens participuppgörandePerfekt participen uppgjord + substantivett uppgjort + substantivden/det/de uppgjorda + substantiv