publicerad: 2015
kurr
1kurr
substantiv
~et • kurrande
Singular | |
---|---|
ett kurr | obestämd form |
ett kurrs | obestämd form genitiv |
kurret | bestämd form |
kurrets | bestämd form genitiv |
2kurr
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨vard.⟩ slagsmål, bråk
Singular | |
---|---|
ett kurr | obestämd form |
ett kurrs | obestämd form genitiv |
kurret | bestämd form |
kurrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kurr | obestämd form |
kurrs | obestämd form genitiv |
kurren | bestämd form |
kurrens | bestämd form genitiv |